491 av de 608 ledamöterna stödde EU:s nya regler och gav därmed förbundskansler Angela Merkel den två tredjedelars majoritet hon behövde för att godkänna pakten.

Parlamentets andra kammare, förbundsrådet måste också rösta för förslaget.

Italien och Spanien fick den kortsiktiga hjälp de krävt och euroländerna går nu vidare mot en bankunion. Men uppgörelsen från EU-toppmötet, som överraskade marknaden positivt, väcker många nya frågor.

Efter en lång natts förhandlingar, natten till fredagen, kunde Italiens och Spaniens premiärministrar Mario Monti och Mariano Rajoy komma ut med nöjd uppsyn frampå morgonkvisten. De fick gehör för sina krav på omedelbara åtgärder för att få ner de skyhöga räntor de tvingas att betala för att låna pengar.

Euroländernas krisfond ESM ska kunna stödja krisande banker direkt, utan att ta omvägen via länders statsbudgetar, en omväg som nu gör att deras skuldberg växer. Krisstöd ska också kunna ges till länder som sköter sig, men tillfälligt har svårt att låna på marknaden.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel fick därmed ge med sig på för henne mycket känsliga punkter.

På fredagskvällen fick Merkel också stöd för uppgörelsen i den tyska förbundsdagen. Frankrikes president Francois Hollande har skapat en ny dynamik bland EU-ledarna.

Till skillnad från företrädaren Nicolas Sarkozy kör han inte bara tandem med Merkel, utan vänder sig lika ofta till Monti och Rajoy. Det nedvärderande uttrycket Club Med har fått en ny klang.

Men Merkel har ingen lust att se ut som en förlorare. Efter toppmötet lyfter hon i stället fram att de enats om en europeisk bankinspektion med Europeiska centralbanken (ECB) som huvudaktör.

– ECB har ett egenintresse av att ha sunda banker, sade Merkel.

Den gemensamma banktillsynen gäller först och främst bankerna i euroområdet. Huruvida Sverige ska vara med blir en senare fråga.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) säger att det beror på hur inspektionen kommer att se ut och hur stark den kan bedömas bli.

Men nattens överenskommelse var knappt klar förrän olika tolkningar av olika länder dök upp. Vilka villkor ska gälla? Vem ska ha kontrollen? Hjälper det Spanien och dess knäande banker? Och räcker pengarna i krisfonderna för alla nya uppgifter?

Läs mer: Ekonomiprofessor reder ut frågor kring de viktigaste besluten.

Luckor ska fyllas och frågetecken rätas ut fram till den 9 juli, då euroländernas finansministrar möts i Bryssel. På bara tio dagar ska alla trixiga frågor få svar.

Inför mötet hade EU:s ordförande Herman Van Rompuy, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker och ECB-chefen Mario Draghi tagit fram en rapport med långtgående planer för tätare ekonomisk samarbete och mer makt till Bryssel.

Statsministern och riksdagens EU-nämnd slog bakut på en rad punkter. Men fler länder hade invändningar och har nu sett till att de får inflytande när förslagen ska mejslas fram under hösten.

– Jag har säkerställt svenska intressen på det sätt som jag fick i beställning från EU-nämnden. Jag tycker också att jag har en öppning att vara med och förhandla. Vi kan en del om det här, sade Reinfeldt och syftade främst på frågan om en europeisk bankinspektion och hänvisade till svensk erfarenhet av bankräddning.