Att Spanien nu officiellt sökt krisstöd på 100 miljarder euro och att stresstester av bankerna är genomförda verkar inte få ned räntorna. Spanien får fortsättningsvis betala allt högre räntor för att få köpare till sina statspapper. Orsaken är låga förväntningar om konkreta besked från Europas ledare.

– Status quo är inget alternativ. Marknaden vill se ytterligare steg eller besked om att mer stödpengar, säger Henrik Lundin, chefsstrateg på Nordea.

Den spanska räntan på tioåriga obligationer ligger nu på uppemot 6,7 procent och den italienska motsvarigheten på 6,0 procent.

– Läget är akut och det måste komma signaler som kan ingjuta mer förtroende i marknaden, säger han.

I dagsläget är det inte beslutat var pengarna till Spaniens bankstöd ska tas ifrån. Antingen kan pengarna tas från den tillfälliga krisfonden EFSF i väntan på den mer permanenta stödfonden ESM. Idag finns 248 miljarder euro kvar i EFSF och en kapacitet på runt 500 miljarder euro i ESM, totalt 750 miljarder euro för att finansiera kommande kriser.

Räcker det?

– Problemet är ju om det visar sig att det behövs mer pengar. Då måste fonderna på ett eller annat sätt utvidgas. Det krävs högre belopp för att lugna marknaden är min bedömning. Det är först då vi kommer att få se dramatiska förändringar på räntorna, säger han.

Vilka summor skulle lugna marknaden då?

– Tittar man på hur mycket skulder problemländer som Grekland, Portugal, Irland, Spanien och Italien har tillsammans, och som förfaller de kommande fyra åren, så är det belopp som sträcker sig i storleksordningen 1200 miljarder euro. Vill man säkerställa att de skulderna kan betalas så saknas det drygt 400 miljarder euro i krisfonderna. Det är det som oroar just nu. Skulle man utvidga fonderna med motsvarande belopp närmar man sig en nivå som marknaden skulle kunna godkänna, säger han.