Högt över New Yorks asfalt och intensiva trafik breder en tidigare rostig järnväg ut sig. Omvandlat till ett grönskande promenadstråk som årligen lockar miljontals besökare har High Line omedelbart blivit ett givet och omtalat inslag på Manhattan.

Men efter att ha traskat närmare 20 kvarter norrut på den upphöjda tågbanan är kontrasten snart omedelbar. Vid den 30:e gatan tar allt abrupt slut. En trappa leder rakt ner till en massiv byggarbetsplats – omgärdad av ett stängsel fyllt av reklam om framtiden.

Inom några år ska High Line ha förlängts med fyra gator för att slingra sig rakt ner i New Yorks nya storsatsning och därmed få det slut som det i dag nog får sägas sakna.

Allt kopplas tillbaka till 2005. När de Olympiska spelen 2012 tillföll London gick konkurrenten New York City nämligen trots allt inte helt tomhänta ur budtävlingen. Kvar satt man med byggplaner för flera stora områden. Tankarna om nya arenor förvandlades till fastighetsprojekt.

Ett av dem kallas Hudson Yards – i dag fyllt av framför allt stora och till viss del tomma lagerlokaler, halvrisiga bostadshus, en gigantisk parkeringsplats för tåg och ett svalt näringsliv. Men där finns också 15 nya bostadskomplex och ett dussin hotell som vuxit fram sedan avslaget 2005.

Med en injektion på 15 miljarder dollar är det tänkt att hela landstycket ska få ett ansiktslyft. Eller som New York City själva säger: ”Bli en stad i staden.”

Två skyskrapor kommer att prägla området, fyllt av såväl kontorsyta som bostäder. Det ska uppföras hotell, restauranger och skolor. Och dessutom kommer man att förlänga en tunnelbanelinje in i området för att förbättra kommunikationerna – en satsning som Skanska arbetar med och som New York har tagit på sig skulder på 3 miljarder dollar för att kunna genomföra.

I oktober väntas det första officiella spadtaget tas av de privata byggföretagen Related och Oxford Properties. Allt för att bara tre år senare ha resulterat i en 310 meter hög skrapa med 54 våningar, som till närmare hälften ska intas av lädertillverkaren Coach.

2017 ska ytterligare ett fastighetstorn så klart, precis som nio bostadskomplex, ett hotell, ett varuhus och otaliga restauranger och kaféer. Det här tornet kommer bli 391 meter högt, alltså tio meter över takhöjden för Empire State Building och placerar sig därmed som det tredje högsta i hela New York. Enbart nya One och Two World Trade Center kommer vara högre.

Att komplettera New Yorks finansdistrikt, i dag koncentrerade på de nedre och mellersta delarna av Manhattan, med ett område på den västra sidan har länge varit något av en dröm för många politiker, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Borgmästare Michael Bloomberg har liknat Hudson Yards med Londons finanskvarter Canary Wharf, som tidigare var ett tynande hamnområde, medan myndighetsanställda har pratat om att satsningen är nödvändig för stadens framtida tillväxt.

Att låta finanskvarteren och övrigt näringsliv sprida ut sig kommer att skapa tusentals jobb och tackla arbetslösheten i New York, hävdar myndigheterna. I dagsläget har staden en arbetslöshet på cirka 10 procent – lika högt som under toppnivåerna hösten 2009 till februari 2010.

Alla har dock inte en likadan positiv syn på Hudson Yards.

Byggnationen, som omnämns som den största privata satsningen sedan 1930-talet, är långt ifrån smärtfri. I nyhetsmedierna har det under flera års tid rapporterats om stora stridigheter bland politiker, näringsidkare och invånare.

Inte minst kulminerade klagomålen under tiden för OS-ansökan, och än i dag finns ett stort missnöje. Gruppen Hell’s Kitchen Neighbourhood Association, som samlar invånare i området, menar exempelvis att deras kvarter står under attack. Och flera experter, däribland på den fristående tankesmedjan Fiscal Policy Institute (FPI) som ”arbetar för ett bättre New York”, upprörs över att staden ger byggföretagen skattelättnader.

Exempelvis har myndigheterna beviljat 106 miljoner dollar i skattelättnader till byggföretagen för uppförandet av det första tornet.

–I början gav borgmästaren Michael Bloomberg skenet av att det här skulle vara en självfinansierad historia, att inga utgifter skulle läggas på stadens budget, säger James Parrot, chefsekonom på FPI.

–Men det ekonomiska stödet för det första tornet är bara det första av troligtvis många stora subventionerade byggnationer under de kommande åren. Det är ett verkligt bevis för fastighetsmarknadens ständigt växande inflytande över New York, fortsätter han.

Samtidigt höjs tvivlande röster över nyttan med det nya området. Inom just finansvärlden råder bistra tider där tunga neddragningar fortsätter att genomföras. FPI varnar bland annat för att Hudson Yards kan slå mot återuppbyggnaden av de nedre delarna av Manhattan och resultera i tomma kontor. Utbudet är helt enkelt för stort för tillfället.

Dessutom finns det frågetecken om i vilken takt byggnationerna faktiskt kommer att genomföras, då inte alla aktörer är redo att sätta ner spaden i marken. Exempelvis sitter Sherwood Equities på två stora marklotter tänkta att förvandlas till 270000 kvadratmeter kommersiell yta och 19000 kvadratmeter bostadsyta. Men enligt företaget vill man avvakta till dess att ekonomin förbättras innan någon satsning görs. Det kan dröja minst ett år, uppger Sherwood Equities.