KOMMENTAR | Kvinnor i styrelser

Vinner sossarna valet nästa år? Är svaret ja får vi kanske vänja oss vid en lag som kräver att kvinnor utgör minst 40 procent av många bolagsstyrelser. Frågan kan bli ett viktigt inslag i valrörelsen. Ett färdigt lagförslag ska redovisas senast den 1 juni nästa år.

Innan dess måste juristen och utredaren Catarina af Sandeberg räta ut många frågetecken. Ansvaret är stort. Justitiedepartementets PM ”Uppdrag om könsfördelning i bolagsstyrelser” vittnar om stor osäkerhet kring lagen och dess möjliga konsekvenser.

För den som inte hängt med i kvoteringssåpan började allt med ett hot som Margareta Winberg utfärdade i SvD Näringsliv den 25 november 2002. Om inte 25 procent av bolagens styrelseledamöter är kvinnor år 2004 måste regeringen införa lagstadgad kvotering, sa hon då. Sedan dess har andelen kvinnliga styrelseledamöter på börsen ökat från 6 till 16 procent. Målet nåddes inte och regeringen har hela tiden anmärkt på hur sakta det går.

I somras gjorde justitieminister Thomas Bodström slutligen slag i saken och meddelade att ett lagförslag ska tas fram som kräver att vardera kön ska utgöra minst 40 procent av ledamöterna i de stora aktiebolagens styrelser. Vad som menats med ”stora aktiebolag” har fram till nu varit mycket diffust. Liksom mycket annat kring det kontroversiella lagförslaget.

Molnen börjar nu klarna kring den förstnämnda frågan. I gårdagens SvD Näringsliv uppgav Catarina af Sandeberg att upp till 700 aktiebolag kan påverkas av en eventuell lag. Inräknade är då landets knappt 250 börsbolag samt ytterligare några hundra bolag i ”allmän ägo”. Troligtvis rör det sig om bolag med fler än hundra aktieägare.

Små familjebolag kan därmed pusta ut. Men för landets cirka 500 största aktiebolag återstår många frågor. Här blir Catarina af Sandebergs omdömen avgörande. Av justitiedepartementets PM framgår att utredaren bland annat ska räta ut följande frågetecken:
• Ska fackliga representanter i styrelsen omfattas av lagen, eller ska man ha särskilda regler för dem?
• Vilka sanktioner, utöver böter, ska gälla om ett företag inte följer lagen?
• När bör lagen träda i kraft?
• Hur lång tid bör bolagen få på sig för att leva upp till kraven?
• Ska reglerna införas stegvis?

Dokumentet innehåller även vissa öppna frågor som vittnar om oro och möjlig okunskap. Bland annat ställer justitiedepartementet frågan om det ”kan förekomma situationer då det inte är rimligt att upprätta kravet”.
Hur bör i så fall sådana situationer hanteras, frågar man sig. Detta väntas Catarina af Sandeberg ha svar på om ett halvår. Man blir inte direkt avundsjuk på uppgiften.