Foto: Scanpix
På ett toppmöte i Bryssel i juni i år bestämde EU:s ledare att man skulle skramla fram 120 miljarder att satsa på bland annat forskning och innovation, småföretagande och arbetslösa ungdomar.
Tillväxtpakten, som den kallas, ska injicera både reda kontanter och behövlig energi i Europas lamslagna arbetsmarknader. Den var den nye franske presidenten François Hollandes första bidrag till eurokrisdebatten. Hollande gick till val på dyra löften om att inte bara predika åtstramningar utan också tillväxtpolitik.
Även om det mesta av pengarna som radades upp i tillväxtpakten i juni var ”gamla” – man skulle gräva runt i olika, redan existerande EU-kassor efter pengar som fastnat i systemen, och ge Europeiska investeringsbanken (EIB) fler krediter till att låna ut pengar till olika projekt – så var pakten politiskt tung: Väljarna var och är trötta på de hårda nedskärningarna.
Tillväxtpakten var också Hollandes motkrav till den så kallade stabilitetspakten som klubbades samtidigt, och som i lagtext cementerar budgetdisciplin och sparsamhet med offentliga medel för euroländerna.
I budgetutskottet i EU-parlamentet en halvkilometer längre bort i Bryssel anade ordföranden dock oråd över tillväxtpakten.
– Jag misstänkte direkt att det här handlade om falsk fernissa. Det var en perfekt symmetrisk, snygg politisk kungörelse på toppmötet: Vi ska ha en stabilitetspakt men också en tillväxtpakt. Det var gångbart i medierna, säger fransmannen Alain Lamassoure som är konservativ ordförande för budgetutskottet.
– Men stabilitetspakten är ett riktigt regelverk som alla måste följa. Tillväxtpakten är ingenting – lösa löften, handskakningar inför kamerorna för att lugna opinionen, fortsätter Lamassoure.
LÄS MER: Barroso vill gasa och bromsa
Han sände brev till EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, till Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och till EU:s budgetkommissionär Janusz Lewandowski med frågorna: Vad är det för pengar? Var ska ni ta dem?
Veckan efter toppmötet i juni träffades EU:s 27 ambassadörer i Bryssel för att diskutera EU-budgeten för 2013. Enligt ett arbetsdokument som SvD Näringsliv har läst så föreslås bantningar av budgeten inom områden som forskning, innovation, utbildning, ungdomsarbetslöshet – just de områden som i tillväxtpakten identifierats som särskilt viktiga att skjuta fler pengar till.
– Det är motsägelsefullt, och helt otroligt, avslutar Alain Lamassoure.
Hans kollega Göran Färm (S), med politisk hemvist på motsatta sidan Lamassoure, säger att utskottet är helt enigt om att EU-ländernas ledare gick ut med löften de inte tänkte hålla.
– Det finns inga som helst pengar till tillväxt i budgetförslaget. Tvärtom så skär de ganska kraftigt i den delen av budgeten som gäller forskning och innovation, till exempel, säger Färm som misstänker att den ökande EU-kritiken i krisdrabbade länder gör det impopulärt för politiker att öppet tala om att sända mer pengar till Bryssel.
– Det räcker inte att bara sända budskap om tillväxtsatsningar – pengarna ska ju på bordet också. Men de orkar inte ta den debatten, säger Färm.
Budgetkommissionären Janusz Lewandowski svarade nyligen på Lamassoures brev. Polacken svarar svävande att man sedan 2007–2008 har omfördelat 20 miljarder euro ur budgeten till bland annat forskning och stöd till infrastrukturprojekt, energi och arbetsmarknadsstöd.
Av de 120 miljarderna i tillväxtpakten så skulle 55 miljarder komma från omplacering av pengar i EU:s strukturfonder. Lewandowski skriver nu att de 55 miljarderna är ”intentioner” för nästa års budget.
Enligt Göran Färm så är EU-kommissionens intentioner ärliga, men det är de 27 regeringarna som inte vill skjuta till pengar till EU-kassorna – trots att det var de 27 stats- och regeringscheferna själva som skakade hand om just mer pengar på toppmötet.
Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy, som talar för de 27 regeringarna, sade på toppmötet i juni att man skulle mobilisera de 120 miljarderna till ”omedelbara åtgärder”.
I sitt årliga State of the Union-tal prisade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso tillväxtpakten och sade att den måste implementeras fullt ut. För detta krävs en ”ambitiös” EU-budget, sade Barroso.
Mer i ämnet
- 29 jun 2012 Lundin: Fortfarande Merkel-nein
- 18 maj 2012 Barroso gasar och bromsar
- 14 sep 2012 ”Euron är ett hot mot EU-samarbetet”
- 12 sep 2012 Barrosos tunga krav: ett nytt EU-fördrag






