Att det kommer bli en svettig sommarsemester för de svenskar som tänkt att turista utomlands står helt klart efter vinterns kronras. Mot världsvalutan dollar är det bara en handfull länder till exempel Ungern, Polen och Sydafrika vars valutor utvecklats sämre än den svenska sedan sista juni i fjol.

E24:s lista över hur 30 av världens ledande valutor gått mot dollarn visar att den svenska kronan ligger på en föga smickrande sjundeplats. Det är alltså 23 andra valutor som tagit mindre stryk mot dollarn än kronan.

Man ska ha klart för sig att det främst handlar om en dollarförstärkning mot nästan alla världens valutor. På listan är det bara den japanska yenen som vunnit mark mot den amerikanska valutan sedan i somras.

Att dollarn stärks beror på att den som ledande världsvaluta ses som en säker hamn i orostider. Därtill kommer en rad tekniska faktorer, till exempel att mängder av statsobligationer kommer ges ut i dollar för att finansiera USA:s gigantiska stimulanspaket.

Men kronan har fått betydligt mer stryk än andra jämförbara valutor. Dollarn har exempelvis stärkts med 40 procent mot den norska kronan och den turkiska liran, alltså betydligt mindre än den 51-procentiga förstärkningen mot kronan.

Kronraset är så dramatiskt att valutaexperterna tycker att frågan om kronan blivit en ”skräpvaluta” nu är berättigad.

- Det verkar ju så faktiskt. Vi klassas som en emerging markets-valuta, i alla fall under den här perioden. Och när vi dessutom går sämre än många av dem så kan man ju misstänka att det finns en fundamentalt ny syn på kronan i marknaden, säger Karl-Johan Bergström, valutastrateg på Swedbank.

Johan Javeus, chef för valutaanalysen på SEB, definierar en skräpvaluta som en valuta som ingen vill ha. Även om han inte tycker att den svenska kronan ska beskrivas på det sättet är vi inne i en tillfällig period med skräpstatus.

- Jag tycker nästan att man kan säga det. Det beror lite på hur man ser det. Svensk ekonomi går inte sämre än övriga Europas, tvärtom är de svenska statsfinanserna mycket starka. Men det är ändå få som vill köpa kronor just nu. De svenska exportföretagen går dåligt och behöver inte växla till sig lika mycket kronor som förut samtidigt som internationella investerare inte vill köpa tillgångar i en mindre likvid valuta, säger han.

Både Johan Javeus och Karl-Johan Bergström framhåller problemen i Baltikum som en bidragande orsak till kronfallet.

- Man har sålt kronan som en konsekvens av oron för de baltiska ekonomierna. Efter de baltiska valutorna är peggade mot euron så är det krångligare att sälja dem och då blir det istället kronan som får ta smällen eftersom den förknippas med Baltikum, säger Karl-Johan Bergström.

Han jämför just med den norska kronan, som också är ett litet valutaområde men som inte alls fått lika mycket stryk som kronan.

- Den norska kronan har stärkts med runt 20 procent mot kronan sedan årsskiftet, det tror jag delvis kan förklaras av att Norge inte har samma exponering mot Östeuropa och Baltikum, säger Karl-Johan Bergström.

Att jämföra hur kronan och de andra 29 valutorna har gått mot dollarn ger inga exakta tal för hur de har utvecklats mot varandra. Men i följande graf kan man se hur kronan gått specifikt mot några viktiga valutor sedan förra sommaren. Johan Javeus tycker dock att jämförelsen är relevant för att sätta kronförsvagningen i ett sammanhang.

- Om dollarn har stärkts med 50 procent mot kronan och 25 procent mot euron, då har euron stärkts med 20 procent mot kronan. Alla valutakurser är ett relativspel så det är absolut relevant att sätta kronan i relation till fler valutor än bara dollarn, säger han.

En fråga som allt oftare har kommit upp i debatten är varför Sverige inte väljer att gå med i EMU.

- Då hade vi i och för sig sluppit den här kronförsvagningen som så många oroas över. Men å andra sidan hade vi haft betydligt högre räntor och exportindustrin hade tagit ännu mer stryk, säger han och fortsätter:

- Det är bara en sak vi kan vara säkra på i den här kronförsvagningen: så småningom kommer kronan att stärkas igen.