Finansministermötet i kväll handlar alltså inte i första hand om hur man ska hantera den akuta skuldkrisen i Grekland.
Mötet handlar om att nå en kompromiss om ett lagstiftningspaket, som innebär den mest omfattande skärpningen av den ekonomisk-politiska styrningen sedan starten av den ekonomiska och monetära unionen (EMU).
Det övergripande syftet är att rätta till de brister som blottlagts av de akuta skuldkriserna i Grekland, Portugal och Irland.
Om paketet antas av finansministerrådet och Europaparlamentet så skärps den så kallade stabilitetspaktens regler för övervakningen av medlemsländernas offentliga finanser. För de 17 euroländerna innebär förslaget också skärpta sanktioner, inte bara för alltför stora budgetunderskott utan också för alltför stora statsskulder. Stabilitetspakten förbjuder budgetunderskott över 3 procent av BNP och statsskulder över 60 procent av BNP. Hittills har sanktioner bara kunnat utdömas mot alltför stora budgetunderskott.
Sanktioner ska också kunna beslutas med mer automatik än hittills. Det ska bli svårare för ett eller flera länder att politiskt blockera ett sanktionsbeslut. Så skedde ju 2002, när Tyskland och Frankrike stoppade ett förslag från kommissionen om att straffa de bägge länderna för brott mot stabilitetspakten.
Paketet innehåller sex olika lagförslag. Utöver skärpningen av stabilitetspakten skapas också minimikrav på nationella ramverk för budgetarbetet i varje medlemsland (Sverige har redan ett sådant ramverk genom ett utgiftstak och ett löpande överskottsmål).
Sedan årsskiftet tillämpar EU-kommissionen och medlemsländerna en ny tidsmässigt samordad rutin för budgetarbetet, kallad den Europeiska arbetsterminen. Den medger en granskning av varje lands budgetproposition före beslut i de nationella parlamenten.
En orsak till de pågående skuldkriserna anses vara ett det uppstått makroekonomiska obalanser, både inom och mellan EU-länderna. När den gemensamma valutan euron introducerades 1 januari 1999 väntande man sig att euroländerna skulle bli alltmer lika i fråga om ekonomiska prestanda (konvergera). Så har det dock inte blivit.
Därför innehåller det nya paketet också regler för en bredare makroekonomisk övervakning, med möjligheter till tidiga varningar (early warning) till länder som missköter sin makropolitik. Också här ska det vara möjligt att straffa ”syndare”, vilket är en nyhet.
För att paketet ska kunna antas krävs beslut i både finansministerrådet (Ekofinrådet) och Europaparlamentet. I förhandlingarna hittills har Europaparlamentet velat gå längre i bindande överstatlighet än vad Ekofinrådet kunnat acceptera.
Syftet med det extra mötet i kväll är att ena finansministrarna om hur långt man är beredd att gå Europaparlamentet till mötes.
Det uttalade målet är att hela paketet ska vara färdigförhandlat mellan Ekofinrådet och parlamentet före det ordinarie toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer på midsommarafton.
Ett misslyckande måste betraktas som en allvarlig prestigeförlust i det rådande krisläget.
