"Till: Angela Merkel

Från: ???

Ämne: Plan B"

Så inleds Economists PM till den tyska förbundskanslern (fast givetvis på engelska). Att skrivelsen är fiktiv ska inte gå att missa. Innehållet är däremot långt ifrån ett skämt, och man skräder inte orden: Dagens krishantering fungerar inte, Grekland är en katastrofzon och Frankrikes president François Hollande gör inte tillräckligt för att få fart på landet.

Lösningen? Plan B. Sida upp och sida ner redovisas ett scenario där Grekland tvingas lämna eurosamarbetet (de vill ju inte gå frivilligt). Och så listas kostnaderna.

LÄS MER: "Nords och syds splittring fördjupas"

Aten har hittills fått 130 miljarder euro utbetalat från de båda räddningspaketen. Den europeiska centralbanken äger grekiska statspapper till ett värde av 40 miljarder och den grekiska centralbanken är skyldig ECB runt 100 miljarder euro genom det så kallade Target2-systemet. Summa summarum 270 miljarder euro. Pengar övriga euroländer i princip kan glömma. Dessutom räknar tidningen med att grekerna behöver ytterligare 50 miljarder från övriga länder för att klara sig över den första svåra tiden efter ett euroutträde. Av de totala 320 miljarderna bör Angela Merkel räkna med att tyskarna kommer få stå för en tredjedel, eller nära 120 miljarder, vilket är 4,5 procent av Tysklands BNP.

Det är ändå bara början. Går man igenom besväret med att kasta ut grekerna, kan lika gärna Spanien, Irland, Cypern och Portugal lämna euron samtidigt, resonerar ”medarbetaren”. Om samtliga länder som hittills ansökt om stödlån utesluts ur eurozonen skulle kvarvarande länder kunna fördjupa sitt samarbete och valutan räddas. De fyra övriga länderna skulle medföra kostnader på sammanlagt 830 miljarder euro om de lämnade euron, enligt the Economist. Mycket pengar, men det skulle dels vara populärt hos väljarna, dels kan alternativet att fortsätta som tidigare visa sig vara betydligt dyrare.

• LÄS MER: "Hollandes tuffa hundra dagar vid makten"

Så är då den fiktiva ”Plan B” rätt väg att gå? Knappast. För det första skulle det kaos som utbryter bli enormt om flera länder tvingas lämna samarbetet. För det andra skulle finansmarknadernas blickar genast riktas mot Frankrike och Italien och därför måste även kostnaden för att stötta eurozonens andra och tredje största ekonomier räknas in i ekvationen. För att inte tala om vilken effekt det skulle ha på handeln och förtroendet mellan Europas nationer om fem länder plötsligt blir utmobbade och utslängda från skolgården.

Det här är en slutsats som även the Economist dragit. I tidningens fiktiva scenario läser Angela Merkel igenom skrivelsen, tänker igenom det hela, och begär att den ska förstöras. Grekland får stanna. Men visst är det spännande att leka med tanken.

• LÄS OCKSÅ: "EU är på väg mot humanitär katastrof"