En före detta anställd lämnar Lehman Brothers i New York. Bankjätten Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 – och finanskrisen var ett faktum.
AP Photo/Mary Altaffer
Närmare 18 månader hade passerat sedan företaget nått sin topp med ett börsvärde på 60 miljarder dollar. Då, den 14 september 2008, var krisen total.
Inte bara hade aktien hunnit slaktas till oigenkännlighet. Dessutom satt Lehman Brothers med mindre än 1 miljard dollar i egen ficka och en kvartalsrapport som hastats fram i förhoppning om att stärka förtroendet för företaget. Med minussiffror på närmare 4 miljarder dollar, framför allt till följd av vansinniga satsningar i derivatprodukter på bolånemarknaden, blev utfallet snarare det motsatta.
Finansministeriet var stenhårt i sitt besked: Ett stödlån likt det Bear Stearns fick sex månader tidigare var uteslutet – ansök om konkurs och gör det nu. Likväl dröjde beskedet från Lehman Brothers.
Först dagen efter, den 15 september, resignerade ett av Wall Streets allra mest anrika företag. Även om USA redan befann sig i recession (december 2007–juni 2009) föddes nu officiellt sett finanskrisen.
• LÄS MER: Olja och tobak vinnare på börsen
• LÄS MER: Obama bäst för börsen
Att ilskan inom Lehman Brothers var enorm över bristen på hjälp behöver ingen betvivla. Allt finns idag dokumenterat i otaliga böcker, filmer och reportage. Så också att känslorna svallade än mer när samma personer som nekat Lehman Brothers hjälp strax därefter sjösatte ett enormt program för att hålla deras konkurrenter flytande.
Den totala kostnaden för räddningspaketen kopplade till finanskrisen ligger idag på 604 miljarder dollar. Av den summan har man fått tillbaka cirka 70 procent, inte bara genom återbetalningar utan även via exempelvis aktieutdelningar.
Cirka 41 procent av pengarna som spenderades under det skälvande 2008 tillföll finansaktörerna. En tredjedel landade hos bolåneaktörerna Fannie Mae och Freddie Mac, som hittills har kostat skattebetalarna 187 miljarder dollar. Trots att de två sorgebarnen visade vinst under senaste kvartalet kommer de troligtvis fortsätta att behöva plocka pengar ur statens kassa.
Den enskilda aktör som tog emot mest pengar var försäkringsbjässen American International Group (AIG). Fyra år senare står det dock klart att de 182 miljarder dollar som satsades till mångas förvåning faktiskt kommer att betalas tillbaka. Efter en aggressiv avyttring av aktier väntas nu räddningen av AIG bli en vinst för staten på 15 miljarder dollar.
Merparten av de stora finanshusen i USA har sedan en tid tillbaka annars gjort sig fria från nödlånen. Det innebär däremot inte automatiskt att de står starka.
Ett exempel är Citigroup som strax innan krisen slog till ruvade på tillgångar för 1900 miljarder dollar – fyra gånger så mycket som Sveriges BNP i fjol – men höll på att falla. Sedan dess har man arbetat hårt för att försöka kravla sig upp på fast mark, och till viss del lyckats. Men likväl fick företaget sin kapitalplan nobbad i Centralbankens senaste stresstest, så också MetLife och Ally Financial. Staten äger för övrigt ännu 74 procent i den sistnämnda aktören.
Citigroup har också, likt många av sina konkurrenter, haft en plågsam tid på börsen. För trots att Dow Jones nu rör sig på en indexnivå som är högre än när Lehman Brothers föll har bankerna misslyckats med att haka på uppgången. Citigroup handlas exempelvis minus 50 procent sedan den 15 september 2008. Ungefär liknande siffror märks för Bank of America. Mer traditionella banker som Wells Fargo har däremot klarat sig bättre och rör sig sedan en tid tillbaka kring plus-minus-noll.
• LÄS MER: Svag ljusning för USA
• LÄS MER: Turbulent höst väntar USA-börsen
Det är inte bara finansföretagen som fortsätter pressas, så gör även många invånare och situationen är på sina håll väldigt allvarlig.
Ännu saknas flera miljoner arbetstillfällen sedan krisen slog till, allt samtidigt som många av de jobb som faktiskt skapas oftast är klart sämre betalda än de som försvann. Samtidigt ligger bostadsmarknaden nära på golvad och rekordmånga invånare (46,7 miljoner) tar i dag emot matkuponger. Bland annat. Den amerikanska centralbanken har nu lanserat ett tredje kvantitativt lättnadspaket i vilket man framför allt köper bolånepapper för 40 miljarder dollar i veckan tills dess att jobbmarknaden förbättrats i hopp om en lösning.
Krisen från 2008 tog ju nämligen, tvärtemot vad många ibland vill göra sken av, aldrig slut.
Den har, trots ett par tusen miljarder dollar i olika lättnadsprogram, bara fortsatt rulla på och får nu än mer kraft genom bland annat eurokrisen.
Dagens amerikanska kris är den allvarligaste sedan Den stora depressionen 1929 – en smäll som USA behövde tio år att återhämta sig ifrån.
Hur lång tid USA behöver för att ta sig ur den kris som officiellt startade när Lehman Brothers föll är omöjligt att svara på. Att fyra år däremot inte har räckt är tydligt.
