Under tisdagens handel skickades räntorna upp ytterligare. Den tioåriga obligationen nådde exempelvis den nya rekordnivån 7,601, den högsta räntenivån för Spanien sedan hösten 1996. Räntenivån för Spaniens tioåriga ränta är nu på samma nivåer som i Grekland, Irland och Portugal, när dessa euroländerna gav upp och begärde hjälp utifrån.

Detta är alarmerande signaler för Spanien, konstaterar The Guardian. Den brittiska tidningen lyfter även fram att kostnaden för att köpa CDS, ett slags försäkring mot kreditförluster, nu är högre i Spanien än på Irland trots att detta land i praktiken tvingats ut från penningmarknaden och i stället får förlita sig på penninginjektioner på annat sätt än via den reguljära marknaden.

LÄS MER: ”PERSPEKTIV: Spanien på väg mot akuten”

– Investerarna ser en ökad risk för att Spanien kan behöva söka statsstöd. Det är problemen i regionerna som till stor del har drivit det här, säger Sanna Eckardt, makroekonom på banken SEB, till Nyhetsbyrån Direkt.

De spanska marknadsräntorna påverkades däremot inte i någon större utsträckning av den emission av korta statsskuldsväxlar som genomfördes under förmiddagen. Spanien sålde växlar för 3,05 miljarder euro. Räntorna hamnade något högre än vid närmast föregående emission för en månad sedan.

Nick Stamenkovic, räntestrateg på RIA Capital Markets, betecknar det stigande ränteläget för Spanien som alarmerande.

– Det är ett klassiskt tecken på att marknaden ser den nuvarande trenden som ohållbar, säger han till Reuters.

Tioårsräntan i Spanien kan jämföras med vad en motsvarande svensk sådan kostade under tisdagsförmiddagen: 1,25 procent. Ränteskillnaden illustrerar kostnaden för risk, en riskpremie som investerare kräver för att placera i spanska värdepapper eftersom investerare allt mer prisar in att Spanien som stat kan få betalningsproblem när landets regering tampas med en bank- och fastighetskris som knappast kan få en lösning i närtid. Till det ska nu plussas att flera av Spaniens provinser brottas med stora finansiella problem och att nödlån kan komma att krävas.

SvD Näringslivs sondering med ränteanalytiker under måndagen illustrerar att scenariot med att det krävs nödlån, för landet Spanien, som högst troligt. Nu är frågan inte längre om, utan när.

– På sikt är situationen så klart ohållbar. Det går inte att säga om det handlar om månader och kvartal men någon form av nödlån blir oundvikligt, sade Knut Hallberg som är ränteanalytiker på Swedbank.

Spanien har redan beviljats stöd på upp till 100 miljarder euro från andra euroländer för att hantera kapitaltillskott till landets krisbanker. Många befarar nu att det även krävs stöd till statsfinanserna i eurozonens fjärde största ekonomi - eller att ECB, Europeiska centralbanken, går in med stödköp.

LÄS MER: ”Spirande oro i krisländerna”

Enligt den spanska tidningen El Pais kan sex regioner komma att söka statligt stöd för att undgå konkurs från en stat som alltmer desperat kämpar med att hålla statsskulden nere. Först ut att söka stöd från den nyinrättade fonden för finansiellt ansträngda regioner blev Valencia i fredags. Ansökan gällde två miljarder euro.

För att återgå till ränteutvecklingen på tisdagens penningmarknad ska i ärlighetens namn konstateras att räntorna steg i hela Europa, inte bara i Spanien, under tisdagen. Påverkan kom från kreditvärderingsinstitutet Moody´s beslut att sänka utsikterna för bland annat Tysklands kreditbetyg. Det ligger nu i korten att Tysklands kreditbetyg, i nuläget på högsta möjliga nivå, kan komma att tas ned ett snäpp. Räntemarknaden fick sig också en törn under tisdagen av de svaga inköpschefssiffror från industrin i eurområdet som presenterades.

Både i Sverige - och i Tyskland - klättrade således räntorna.

- Vi har sett hela juli att tyska räntor har fallit, men efter Moody's annonsering att de ser en risk för nedgradering har vi stigande räntor i Tyskland, där Sverige helt enkelt följer med. Kanske ser man att man har dragit ned räntorna lite väl långt. Det är ett otroligt känsligt läge i eurozonen, säger Sanna Eckardt till Nyhetsbyrån Direkt.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist anser att de ekonomiska och finansiella problemen i Europa är lika akuta nu som för tre månader sedan. Dessutom har det tillkommit stora politiska utmaningar, när det handlar om att få med sig den folkliga opinionen för en ökad överstatlighet.

– Om du väljer den vägen som man skissar på mot den politiska unionen måste euromedborgare i olika länder acceptera en ökad kollektivism. Den stora frågan är om det finns acceptans hos euromedborgarna för det. Man måste få i gång en diskussion som ligger bortom stödpaket till Grekland, säger han till nyhetsbyrån TT.

LÄS MER: ”Madrid vill ha sommar-OS 2020 trots ekonomisk kris i Spanien”