Drygt 30 000 underskrifter fick Ólafur Ragnar Grímsson att tänka om. I sitt nyårstal meddelade han att han inte tänkte ställa upp i lördagens presidentval. Men anhängarna samlade namn och fick honom att ändra sig. Nu kan han bli historisk genom att bli den första isländska presidenten som sitter i 20 år.

– När närmare 20 procent av väljarkåren uppmanar mig att fortsätta är det min skyldighet att lyssna, säger han.

När han valdes 1996 var han en politisk ensamvarg långt ut på vänsterkanten. En av dem som bekämpade hans kampanj var den blivande mångmiljardären Björgólfur Guðmundsson, senare storägare i Landsbanki, ägare av fotbollslaget West Ham och ännu lite senare ansvarig för den största personliga konkursen i Islands historia. Tillsammans med andra affärsmän bekostade han annonser där de varnade islänningarna för konsekvenserna av att välja en illröd statschef.

Men finanselitens farhågor försvann snabbt. Ólafur Ragnar Grímssons internationella kontakter öppnade dörrar för de affärsmän och bankirer vars våghalsiga affärer skulle föra landet till ruinens brant. Han reste med deras privatplan och belönade några av dem med Falkorden, nationens främsta hedersbetygelse.

Ingen folkvald ska kunna sitta i mer än två perioder. Makt korrumperar alltid.

Herdís Thorgeirsdóttir

När Island hösten 2008 drabbades av en djup ekonomisk kris var Ólafur Ragnar Grímsson en av dem som fick hård kritik. I en parlamentarisk utredning ifrågasattes presidentens etiska kompass och moraliska riktlinjer för ämbetet efterlystes, men han avfärdade kritiken. Det enda misstaget han medger är att han litade på kreditvärderingsinstitutens missvisande diagnoser av de isländska storbankerna.

– Nu vet vi att de inte är pålitliga. Presidenten har inga möjligheter att på egen hand granska näringslivet, säger han.

Då stod inte Ólafur Ragnar Grímsson högt i kurs. Men när han två gånger tvingade fram folkomröstningar om Icesave-avtalen, där regeringen ville ta på sig notan för Landsbankis kollaps i Nederländerna och Storbritannien, återvann han folkets förtroende. Två gånger röstade en majoritet av islänningarna nej till uppgörelser som hade inneburit nya skuldbördor för det ekonomiskt pressade landet.


• Läs mer: Skärp dig nu Grímsson!

• Läs mer: Folkomröstning mardröm för Islands regering.

– Han räddade det isländska folket, säger pensionären Baldur Thórdarson när han trycker presidentens hand på kampanjkontoret på Laugavegur i centrala Reykjavík.

Island ansökte för tre år sedan om EU-medlemskap. Förhandlingarna har dock gått trögt och en bred majoritet är emot inträde i unionen. Ólafur Ragnar Grímsson har i stället talat sig varm för närmare relationer med Kina och Indien. Och han har gjort sitt motstånd mot EU och euron till en valfråga.

– Vi ser en stor oro på många håll. Det gäller inte bara EU utan också det ekonomiska läget i hela världen, och det begränsade förtroendet som i dag finns för alltinget och det politiska systemet, säger han.

På Herdís Thorgeirsdóttirs kampanjkontor på andra sidan Laugavegur är tonläget det motsatta. Hon är professor i juridik med inriktning mot korruption – och om hon väljs till president utlovar hon tuffa etiska regler. Hon vill göra upp med den svågerpolitik och vänskapskorruption som hon menar lade grunden för finanskrisen.

– Ingen folkvald ska kunna sitta i mer än två perioder. Makt korrumperar alltid, säger hon.

Både i presidentens residens och i parlamentet ser hon folkvalda som låter sig styras av särintressen. Herdís Thorgeirsdóttir vill kapa banden mellan den ekonomiska och den politiska makten.

– Vi måste sträva efter ett samhälle där människor kan ha åsikter utan att behöva känna rädsla för konsekvenserna om de utmanar mäktiga intressen, säger hon.

Opinionsmätningarna ger inte Herdís Thorgeirsdóttir några större utsikter att besegra Ólafur Ragnar Grímsson. Skådespelaren Benedikt Erlingsson har ändå bestämt sig för att ge henne sin röst. Att hon betonar demokrati och mänskliga rättigheter fäller avgörandet.

– Hon har inga kopplingar till maktblock eller särintressen och hon är expert på att bekämpa korruption. Det behövs här. Även om hon har små chanser att vinna driver hon frågor som vi måste lyfta fram och diskutera.