– Ja. Läget är så här. Katalonien har ingen annan bank att vända sig till än Spaniens regering. Sånt är livet, sade Mas-Colell i en intervju med brittiska BBC på tisdagen.

Tidigare har regionen Valencia bett om hjälp från den redan kristyngda staten för att hantera sina åtaganden, vilket bedömare tror fler regioner kommer att göra.

Den spanska regeringen har upprättat en särskilt regionalfond på 18 miljarder euro som ska hantera de krisdrabbade regionernas likviditetsproblem. Enligt den spanska tidningen Economista kommer regeringen i Madrid i sin tur behöva be om 28 miljarder euro i stödlån från euroländerna för att hantera krisåtgärderna.

Spaniens regioner är liksom rader av landets sparbanker hårt drabbade av den ihållande spanska fastighetskrisen och recessionen. De tyngs av kraftiga budgetunderskott, som har byggs upp när intäkter från skatter, avgifter och moms har tryckts ned samtidigt som kostnaderna för sjukvård, utbildning och infrastruktur bestått.

Räntenivån för Spaniens tioåriga ränta är nu likvärdig med vad Grekland, Irland och Portugal fick betala när de euroländerna gav upp och begärde hjälp utifrån. Ett tecken på att marknaden ser den nuvarande trenden som ohållbar, säger analytiker.

Räntan lyfte för Spanien när landets riksgäld tog upp växellån på drygt 3 miljarder euro i dag. För 1,63 miljarder euro i växellån, med tre månaders löptid, fick Spanien betala en ränta på 2,43 procent.

För 1,42 miljarder euro med sex månaders löptid blev räntan 3,69 procent.

I senast motsvarande växelauktion i juni låg Spaniens tremånadersränta på 2,36 procent, medan sexmånadersräntan låg på 3,24 procent.

När resultatet från den spanska auktionen av växlar offentliggjordes lyfte räntan för Spaniens tioåriga statsobligationer på andrahandsmarknaden tillfälligt till 7,59 procent, den högsta nivån sedan hösten 1996. Samtidigt lyfte Spaniens femåriga ränta ännu högre.

– Det är ett klassiskt tecken på att marknaden ser den nuvarande trenden som ohållbar, säger Nick Stamenkovic, räntestrateg på RIA Capital Markets till Reuters.

Räntegapet utgör den riskpremie som investerare kräver då de befarar att Spanien i den andra recessionen sedan 2009 ska få betalningsproblem när landets regering hanterar landets djupa bank- och fastighetskris, samtidigt som regionala myndigheter kräver nödlån och arbetslösheten skenar.

Spanien har redan beviljats stöd på upp till 100 miljarder euro från andra euroländer för att hantera kapitaltillskott till landets krisbanker. Många befarar nu att det även krävs stöd till statsfinanserna i eurozonens fjärde största ekonomi. Alternativt förväntar sig många att Europeiska centralbanken (ECB) går in med stödköp.

Räntenivån för Spaniens tioåriga ränta är likvärdig med vad Grekland, Irland och Portugal fick betala när de euroländerna gav upp och begärde hjälp utifrån.

Den svenska tioårsräntan ligger jämförelsevis på 1,25 procent.

Enligt Robert Bergqvist är de ekonomiska och finansiella problemen i Europa lika akuta i dag som de var för tre månader sedan. Ovanpå det har det tillkommit ”enorma” politiska utmaningar där det bland annat handlar om att få med sig den folkliga opinionen mot en ökad överstatlighet.

– Om du väljer den vägen som man skissar på mot den politiska unionen måste euromedborgare i olika länder acceptera en ökad kollektivism. Den stora frågan är om det finns acceptans hos euromedborgarna för det. Man måste få i gång en diskussion som ligger bortom stödpaket till Grekland, säger han.

Vid senaste EU-toppmötet i slutet av juni enades länderna bland annat om en europeisk bankinspektion. Flera förslag för tätare ekonomisk samarbete och mer makt till Bryssel ska också mejslas ut under hösten.

– Det är stora frågor, det är komplexa frågor och det är kontroversiella frågor. Det handlar om att man ska dela på problemen, förlusterna och skulderna som finns runt om i Europa, säger Robert Bergqvist.