Med den stora, vita funkis-Operan och det nya kontorskomplexet Barcode som skjuter upp som granne ser det ut som om Oslo Börs har krympt. Det är en liten byggnad från 1828 i sträng empirestil och med doriska pelare. I en finansvärld där pengarna strömmar allt snabbare bakom anonyma glasfasader ser den norska börsen närmast ut som en anakronism.

Men i förra veckan slog börsdirektören Bente A Landsnes till.

Då köpte hon Burgundy, den Stockholmsbaserade uppstickarbörsen. Den lanserades som framtiden för aktiehandeln, men har i år kämpat hårt för att komma upp i en marknadsandel på fyra procent av handeln med de största svenska aktierna.

Nu är det krig mellan Oslo och Stockholm, sa en källa till SvD Näringsliv, efter att affären blev offentlig. Är det så?

– Det var inte jag som var källan, i alla fall! Så mycket kan jag säga...Jag vet inte om krig är ett begrepp som passar. Både för Stockholm och Oslo är den största utmaningen marknaden i London, med marknadsplatser som Bats och Chi-X.

Jag är den första i Norge som driver en börs som är som är utsatt för konkurrens.

– Den största fördelen för oss är att ha tillgång till väldigt modern teknologi. Det har med tyngdkraften att göra, när Londonbörsen använder samma teknik som vi har, så har samtidigt många banker och mäklare lättare att nå våra system. Vi är en liten marknad. Om det finns höga, teknologiska trösklar för att handla hos oss är det många som tänker sig om innan de gör det.

Svagheten för Burgundy, enligt bolagets vd Olof Neiglick, är bristen på bra market makers. Vad kommer att ändra sig med Oslo Börs som ägare?

– Det handlar om att ha många mäklare. Har du inte det så får du inte heller market makers, mäklare som hela tiden är villiga att sätta både köp och säljkurser. Oslo Börs har många fler mäklare än Burgundy och vi har också många utländska mäklare. När Burgundy och Oslo Börs kommer på samma handelsplattform blir det omedelbart fler banker och mäklare som får tillgång till Burgundy. Vi hoppas att det gör att vi tar marknadsandelar från Chi-X, men självklart också från Nasdaq OMX.

Både Burgundy och Oslo Börs ska byta till handelssystemet Millennum Exchange. Är det fortfarande 12 november som är datumet för Oslo Börs och vad oroar dig för inför övergången?

– Ja, det är då vi byter handelsplattform. Vi har medlemmar över hela Europa som testar systemet nu. Det är alltid saker som kan gå fel och det är alltid väldigt mycket arbete i slutändan. Jag kan inte säga att jag går och oroar mig för specifika saker, men det är ett stort projekt. Hittills ser det bra ut. Erfarenheterna både från London- och Milanobörsen, som kör systemet här i Europa, är väldigt bra.

Millenium är ursprungligen utvecklat i Sri Lanka. Är det ett tecken i tiden?

– Ja, det är kanske det. Kostnaderna att utveckla stora datasystem är fortfarande mycket lägre i Asien. Londonbörsen köpte hela företaget och vidareutvecklade det. Vår egen it-avdelning är väldigt imponerad.

Hur mycket snabbare kommer det att gå att göra en transaktion?

– Mycket snabbare. Men allt är relativt. Det handlar om var du mäter ifrån. Hur nära har du dina maskiner?

Hur stor är latenstiden, som det kallas, mellan Oslo och Stockholm?

– Jag vet inte.

– Det finns några enkla faktorer i alla it-system för att få dem att gå snabbare. Det ena är hur man designar systemet. Det andra är att ha väldigt lite funktionalitet. Varje gång man lägger in en extra kontrollpunkt så äter det tid. Ju enklare systemet är, desto snabbare är det. Dessutom måste man ha kraftiga datamaskiner och linjekapacitet. Något av de viktigaste är att transaktionerna sker med en jämn hastighet - att det går lika fort hela tiden, oberoende av om det är många eller få order som kommer.

Varför ska jag lita på Oslo Börs som inte ens har rätt att ha handel i sin egen aktie på börsen?

– Det var ju inte vårt beslut. Det är Finansdepartementet som beslutat det.

Har ni fått några reaktioner?

– Vi har en del aktieägare som är lite besvikna. Det handlas i vår aktie nästan varje dag. Men det är omständligt. Man måste ringa till ett mäklarhus, helst i Oslo. Det var därför vi ville börsnotera aktien.

Aktien har gått från 150 kronor för fem år sedan till 50 kronor. Vad är förklaringen på det?

– Det är samma förklaring som för alla andra börser. Omsättningen har gått ned och det är färre börsintroduktioner. Åren 2006-2007 noterades 54-55 nya företag per år på Oslo-börsen och vi låg på en omsättning på 13 miljarder kronor per dag. Nu är vi vissa dagar nere på en omsättning på två miljarder kronor. Sedan finanskrisen har det har varit år med bara en eller två noteringar. Vår aktie påverkas på samma sätt som en sjöfartsaktie av dåliga tider.

Oslo Börs har specialiserat sig på olja, shipping och fisk. Om ni skulle få ett fjärde ben att stå på, vad skulle det vara?

– Vi har ett starkt fjärde ben - de norska företagen. Det är vårt viktigaste ben, att vi är här för de norska företagen och nu utvidgar vi det till de nordiska företagen. Men nischmarknaderna är viktiga för att locka till sig nya företag. Vi är världens största fiskbörs och den näst största inom oljeserviceföretag och sjöfart.

Vilket företag skulle du helst ha sett på Oslo Börs?

– Det är många. Det finns många intressanta svenska företag också. Kanske jag skulle be om att få Vattenfall?

Du har varit börsdirektör sedan 1 januari 2006. Vad har varit mest kul?

– De två första åren med en marknad i stark tillväxt, var ju förstås mer kul än när det är kris. Men jag tycker att den nuvarande perioden, när alla regler för vår verksamhet ändrar sig, är en spännande tid. Jag är den första i Norge som driver en börs som är som är utsatt för konkurrens. Och så tycker jag att det var ganska kul förra veckan, då vi tog steget och sa att vi ska vara en nordisk börs.

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?