DINA FRÅGOR OM MILJÖN |Del 1

I bilhallen står Volvobilarna snyggt uppställda. Efter ett års grunnande har Sofia och Filip Björnstjerna bestämt sig för en etanolbil. Familjen är en av hundra­tals som mejlat in frågor till SvD om etanol.

Dottern Josefina, 11 månader,
och dalmatinerhunden Tulo är med. En provpackning av bilens utrymmen är ett måste innan familjen bestämmer sig.

Nyligen, långt ovanför deras huvuden, har två tunga forskningsrapporter inom EU sammanställt den senaste forskningen – som talar emot etanol.

Den ena rapporten kom i mars från EU:s gemensamma forskningscenter, JRC. Rapporten tar upp en frekvent läsarfråga om biogrödor kan användas mer effektivt än till drivmedel. En fråga som bland annat Bjarne Sjödell ställer sig.

–Om målet är att spara kol­dioxid och använda biogrödor så är vår slutsats att det är bättre att använda biogrödor för att ersätta olja och kol inom el och uppvärmning, säger forskaren Vincent Mahieu vid JRC på italienskklingande engelska på telefon.

Anledningen är att det är billigare att sänka utsläppen av klimat­gaser genom el- och kraftvärmeproduktion. Dessutom kan nästan all energi från biogrödorna kan tas tillvara – vid etanol­produktion tappas ­däremot en betydande del bort i tillverkningsprocessen.

Den andra slutsatsen är att EU:s ambitiösa biodrivmedelsmål riskerar att tränga ut matproduktion utanför Europa.

På andra håll är risken stor att andra torv- och gräsmarker odlas upp, vilket hotar den biologiska mångfalden. Och när gräsbevuxen åker plöjs upp frigörs koldioxid från den kolsvarta mullen. När marken ­sedan gödslas frigörs lustgas (N2O), som är en kraftfull klimatgas.

Exakt hur mycket dessa indirekta effekter påverkar vet ingen.

–Om efterfrågan på grödor ökar på grund av etanolproduktionen kommer det att innebära att tropisk skog eller våtmarker försvinner någon annanstans i världen, enligt Vincent Mahieu.

–Det är troligt att det starkt ­bidrar till koldioxidutsläpp.

Den andra rapporten från Hollands miljövärderingsinstitut (MNP), som är ett oberoende ­policyinstitut som utreder miljöfrågor åt den holländska regeringen, drar samma slutsatser.

Det här har Sofia och Filip Björnstjerna inte hört tidigare.

–Kanske är det bättre att ­bedriva miljöarbete i Baltikum än i Sverige, reflekterar Filip.

Sofia konstaterar att hennes val påverkar Europa, Afrika och världen. Men de har hört att den etanol som säljs i Sverige är miljömässigt okej. Stämmer det?

Nära all etanol som finns i svenska E85-pumpar (med 85 procent etanol och 15 procent bensin) är sockerrörsetanol från Brasilien.

Den är den mest koldioxid­besparande etanol som finns idag med hela 87 procent lägre utsläpp än bensin i ett livscykelperspektiv, alltså då man även räknar med utsläpp från tillverkningen. Även de skadliga effekterna vid ökad uppodling är måttliga. För ännu finns sockerrörsodlingar som kan ställas om från att producera socker till etanol. Men på sikt varnas även här för risk att känsliga ekosystem skadas på de naturliga grässlätterna.

I Sverige tillverkar LRF:s fabrik i Norrköping etanol från vete som huvudsakligen används för låg­inblandning i bensin upp till 5 procent. Men även den etanolen är förhållandevis utsläppsvänlig med cirka 70 procent lägre kol­dioxidutsläpp. Det beror på att ­fabriken eldas med biobränsle och att restprodukterna används till djurfoder.

Koldioxidsiffrorna kommer från den europeiska så kallade Concawestudien från 2007, som bland annat EU-kommissionens forskningscenter står bakom och Vägverket använder när de räknar på klimatnyttan för en vardagsbilist.

De har kommit fram till att den som kör en flexifuelbil och tankar E85 i 90 procent av fallen släpper ut 57 procent mindre växthus­gaser än den som kör en bensinbil – trots att flexifuelbilen drar mellan 30 och 40 procent mer bränsle. Även jämfört med en dieselbil, som bara drar cirka hälften av vad E85-bilen gör, sparas cirka 50 procent koldioxid.

–Av någon anledning är jag så orolig för att välja fel, säger Sofia och tittar fundersamt på den silvergrå V70:n.

Hon är inte övertygad om att etanolen kommer att vara ett bränsle hon vill använda om fem år. Vad händer då med andrahandsvärdet på den bil som idag kostar 266 000 kronor?

Försäljaren Fredrik Isakson försöker lugna genom att peka på att en flexifuelbil inte begränsar sig till ett bränsle.

–Den går att köra både på bensin och etanol, säger han.

Filip tar upp Josefina ur vagnen medan Sofia vant fäller ihop den och packar in den i bagage­utrymmet. Tulo hoppar lydigt upp bredvid och vecklar ihop sin ­stora hundkropp.

–Om inte Tulo gillar bilen så blir det inget av.

Frågan är om de borde välja avtorkbar läderklädsel eftersom det har visat sig Josefina lätt blir åksjuk. Extrakostnaden är 11 000 kronor.

–Där rök miljöbilspremien, konstaterar Sofia.