– Det kommer inte att bli billigt, säger Hubert Fromlet, tidigare chefsekonom på Swedbank och numera professor vid Handelshögskolan i Jönköping, om det tyska beslutet att avveckla kärnkraften.
Senast år 2022 ska det sista verket stängas ned, och tysk kärnkraft, som står för cirka 23 procent av landets energiproduktion, ha ersatts med förnybar energi, och andra energikällor.
Nu står Tyskland inför utmaningen att utveckla den förnybara energisektorn så att den står redo att leverera.
– Industrin ställer två huvudsakliga krav. Dels att alternativa energikällor ska finnas på plats, men också att energikostnaderna hålls på en rimlig nivå, vilket kan bli svårt att uppnå, säger Hubert Fromlet.
I dagsläget står förnybar energi för runt 17 procent av Tysklands energiproduktion.
– Omställningen kräver stora investeringar i både förnybara energikällor och transportlösningar för energi. Vi kommer definitivt att se en påverkan på de tyska energipriserna under kommande år, säger Tomas Köbel, SEB:s chefsstrateg i Frankfurt.
Detta kommer att innebära ett slag mot energiintensiva branscher som metallindustrin. Och Tomas Köbel tror att näringslivet kan komma att ställa krav på subventioner för att klara omställningen.
Eventuella effekter kan komma att bli minskade investeringar i tyska produktionsanläggningar, samt att ett och annat företag väljer att flytta sin produktion utomlands.
Hubert Fromlet menar att de ökade kostnaderna för industrin kan komma att innebära framtida problem för tysk konkurrenskraft, något som också kan få en påverkan på svensk ekonomi.
Å andra sidan kan Sverige gynnas av den tyska utvecklingsboomen av förnybar teknik som energiomställningen med största sannolikhet kommer att driva fram.
En utfasning av kärnkraften har potentialen att göra industrinationen Tyskland ledande inom förnybar energi och teknik, vilket i framtiden kan gynna landet exportmässigt.
Tomas Köbel tror att den ergiform som regeringen kommer att satsa mest på är vindkraft, som redan har stor betydelse i Tyskland.
En utbyggnad av kolkraften ser han som osannolik. Däremot så tror han att vi kan räkna med en ökad användning av naturgas. Där spelar den ryska gasledningen Nordstream, som planeras stå färdig i slutet av 2011, en viktig roll.
Hubert From tror även han att en kärnkraftsavveckling kan komma att skapa ett ökat beroende av rysk gas.
– En omställning kan skapa nya och inte önskvärda beroenden, och det gäller inte bara Ryssland. Det kan komma att skapas allianser som vi inte tänker på idag. Det finns alltid en risk med att vara beroende av utlandet för energikonsumtion.
