Men en fortsatt svår ekonomisk situation och det kommande valet utgör fortsatt betydande risker mot framtida reformer.

Det skriver ekonomer vid Internationella valutafonden, IMF, i en rapport om den andra översynen av Lettlands ekonomi under det så kallade ”Stand-By”- arrangemanget.

IMF-ekonomerna konstaterar att de lettiska myndigheterna har realiserat betydande besparingar genom att i stort sett till fullo implementera tilläggsbudgeten från juni 2009. I december antogs en ”stark” budget för 2010, med en justering om ytterligare 4,2 procent av BNP, men konstitutionsdomstolens beslut om att upphäva sänkningarna av pensionerna från i juni kommer att öka underskottet med 1,5 procent av BNP.

IMF-ekonomerna konstaterar vidare att alla tillgängliga kvantitativa kriterier för utvecklingen till slutet av september och slutet av december har uppnåtts med marginal. Myndigheterna har också uppfyllt de flesta av de strukturella målen, även om det till viss del skett med en viss fördröjning.

Jämfört med IMF-ekonomernas förra översyn har nedåttrycket på den lettiska valutan avtagit, landets reserver har ökat, CDS-spreadarna och de inhemska räntenivåerna har sjunkit stadigt. Detta har skapat utrymme för finansdepartementet att förlänga löptider på statsskulden och sänka lånekostnaderna på den inhemska marknaden.

IMF-ekonomerna ser dock fortsatta risker. Fallande produktion och stigande arbetslöshet har ökat de sociala spänningarna, vilket ökar risken för ett ”populistiskt bakslag” i justeringen av statsfinanserna samt instabilitet i planerna på nya strukturreformer inför parlamentsvalet senare i år.

Samtidigt är banksektorn fortsatt känslig med tanke på att andelen dåliga lån fortsätter öka samtidigt som i synnerhet utländska finansieringskällor är ansträngda. Det sätter tryck på kapital och likviditet, och kan göra bankerna mindre villiga att återuppta utlåningen. Enligt IMF- ekonomerna har framstegen i att återuppbygga de viktigaste statsägda bankerna varit tröga.

Ekonomerna noterar vidare att spänningarna inom den lettiska regeringen består, och det största koalitionspartiet ifrågasätter öppet delar av den aktuella avsiktsförklaringen (letter of intent).

Inför valet senare under 2010 betonar IMF-ekonomerna att det blir mycket viktigt att undvika skattesänkningar och utgiftsökningar eftersom det bara öka behovet av ytterligare besparingsåtgärder längre fram och samtidigt hota den senaste tidens stabilisering på de finansiella marknaderna.

För att klara Maastricht-kriterierna måste den nya regeringen implementera ett nytt åtgärdspaket för 2011-2012. Det bästa vore att ”frontladda” åtgärderna för att säkerställa att budgetunderskottet säkert kan föras under 3 procent av BNP till 2012.