Idag förväntas regeringen i Paris anta budgeten för 2013, som lovar dra ner Frankrikes budgetunderskott från dagens 4,5 procent till EU:s tillåtna gräns på 3 procent på ett år.

Det är den tuffaste budgeten på 30 år. Frankrike måste komma till rätta med en rekordhög arbetslöshet på över 10 procent, höja skatterna och skära i de offentliga utgifterna.

Socialdemokraten Francois Hollande – som vann presidentvalet i våras på löften att låta de välbärgade ta den största smällen av nödvändiga skattehöjningar och att driva en tillväxtinriktad politik snarare än som de flesta övriga europeiska länder i trångmål enbart diktera nedskärningar – måste hitta över 30 miljarder euro till att fylla hål i utgifterna.

Hans politiska trovärdighet står på spel: ett sparbeting på 30 miljarder står i bjärt kontrast mot vallöftena på exempelvis 150 000 nya, statssponsrade ungdomsjobb och 60 000 nya lärarjobb.

QUIZ: Testa vad du vet om världens dollarmiljardärer.

Efter bara månader vid makten dalar Hollandes stöd i stugorna, där euforin över att den impopuläre Nicolas Sarkozy tvingats ut ur Elyséepalatset börjat lägga sig och budskapet om att tiderna blir hårdare börjar nå fram.

Två tredjedelar av de efterlysta 30 miljarderna ska komma från högre skatter på både företag och individer, och resten genom en frysning av regeringsbudgeten. Frankrike, ett land med generösa välfärdssystem liknande Sveriges, har tunga offentliga utgifter.

Årslöner på över 150 000 euro kommer att skattas med 45 procent, och företagens möjligheter till skatteavdrag för låneräntor minskar kraftigt.

Affärsfolk, som vd:n för kosmetikajätten L'Oréal, Jean-Paul Agon, har varnat för att höjda skatter på topplöner kommer att göra det svårt att rekrytera duktigt folk till Frankrike.

Den uppmärksammade rikemansskatten - 75 procent inkomstskatt på årslöner på över en miljon euro - har i månader varit föremål för upprörda debatter i fransk tv och radio. Omkring 800 förmögna franska familjer har sedan Hollandes planer på en rikemansskatt blev kända flyttat sina bohag och förmögenheter till London, New York och, framför allt, till den belgiska huvudstaden Bryssel. Mäklare i Bryssel säljer just nu i genomsnitt 5-6 lyxlägenheter eller hus i veckan till rika fransmän, uppger tidningen Het Nieuwsblad.

Dessa rapporter gagnar förvisso Francois Hollande politiskt: När en av landets rikaste män, Bernard Arnault, som basar för lyxkonglomeratet Louis Vuitton Moet Hennessy (LVMH), uppgavs ha sökt belgiskt medborgarskap var det svårt för 3 miljoner arbetslösa fransmän eller vanliga löntagare med blygsamma inkomster att uppbåda större sympati för mångmiljardärens klagan över skattebördan.

LÄS MER: Rika fransmän överväger landsflykt.

Men om de arbetslösas skara utökas eftersom storföretag flyttar sin produktion i protest över nya skatter och pålägg, kan debatten snart bli mer obekväm för presidenten.

Företag som biltillverkaren Peugeot, flygbolaget Air France-KLM och stormarknadskedjan Carrefour har nyligen sparkat tiotusentals anställda, och Hollande har motvilligt erkänt att Frankrike riskerar att förlora sin konkurrenskraft ochställt sig bakom försök att luckra upp de stränga, franska arbetsmarknadsreglerna som bidrar till de kanske högsta arbetskraftskostnaderna i Europa.

Budgeten kommer imorgon också att nagelfaras av världsmarknadernas aktörer. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's nedvärderade i år Frankrikes AAA-värdering, alltså den högsta trovärdigheten på lånemarknaderna som ger låg ränta på lån. Om budgeten inte tros kunna dra ner Frankrikes budgetunderskott och sänka statsskulden, så kan även den andra stora kreditvärderaren, Moodys, sänka landets kreditstatus.

Som i ett trollslag kan då Frankrikes låneräntor gå upp drastiskt och sända landet ner i samma rasande låne- och räntekris som den södra grannen Spanien sitter fast i. Det vore ett öde långt värre för den franske presidenten än att anklagas för att bryta några vallöften.