Hundra dagar efter François Hollandes flytt in i Elyséepalatset, en dag han kanske hade velat fira från sin semesterort i franska presidenters sommarresidens, fort Brégançon på franska Rivieran, redovisade statistikbyrån Insée att Frankrikes tillväxt stått på noll det senaste kvartalet. Det är tredje kvartalet i rad som ekonomin står blick stilla.

Men det är med blotta förskräckelsen som Frankrike undviker att tippas ner i ekonomisk recession.

Sommarmånaderna har varit tunga: Biltillverkaren Peugot varslade 8 000 anställda, och skyllde på höga anställningskostnader och ökad konkurrens från bilar från Sydkorea. Telekomföretaget Alcatel-Lucent meddelade att 5 000 anställda måste gå innan årets slut. Hushållen konsumerar allt mindre.

Trots de dystra tillväxtsiffrorna så sade ekonomiministern Pierre Moscovici igår att målet på totalt 0,3 procents tillväxt för år 2012 kan uppfyllas.

– Vi har nolltillväxt, alltså alldeles för låg tillväxt, konstaterade ministern i franska radiostationen Europe1.

– Samtidigt så konstaterar jag att Frankrike inte befinner sig i en recession, i motsats till flera av våra partner, fortsatte han lite mer uppåt i tonen, och pekade ut Storbritannien, Spanien och Italien.

– Men vi är inte immuna mot det där vi heller, tillade ministern, återigen tungsint.

Nästan 4,5 miljoner arbetsföra fransmän, eller över 10 procent, går utan jobb. Statsskulden ligger på kring 90 procent av BNP, men måste pressas ner till under 60 procent enligt EU-regler.

Budgetunderskottet ligger på 5,7 procent av BNP, medan EU:s gräns ligger på 3 procent. Frankrike har också förlorat det åtråvärda kreditbetyget på världsmarknaderna, AAA, som ger låg ränta på lån.

• LÄS MER: Frankrike mot avgrunden.

September förutspås bli en helvetesmånad för François Hollande och regeringen. Enligt franska revisionsrätten Cour des Comptes, så måste man direkt efter semestern hitta 33 miljarder euro i besparingar för att pressa ner budgetunderskottet till 3 procent nästa år, som man lovat EU-kommissionen i Bryssel.

När François Hollande gav sig in i presidentvalet visste han att han som ny landsfader skulle få det otacksamma uppdraget att vända arbetslöshetskurvan nedåt samtidigt som tillväxten ligger på noll.

Men hans PR-trick att framstå som ”Monsieur Normal” – en anspråkslös man som inte lever i sus och dus medan vanliga fransmän måste vända på slantarna - fungerade bra i ljuset av hans företrädares extravaganta vanor.

Högerpresidenten Nicolas Sarkozy reste med privatjet till glamorösa semesterorter, lät sig bjudas på lyxkryssningar och hade en fäbless för svindyra klockor. Vräkigheten lyste i ögonen på kriströtta fransmän som då röstade på den blygsammare kandidaten som dessutom lovade satsningar på tillväxt snarare än den skoningslösa åtstramningspolitik som andra europeiska länder måst underkasta sig.

Hundra dagar efter valet ter sig dock presidentens ovilja att ens ta ordet ”åtstramning” i sin mun som oansvarig. Den franska välfärdsstaten är en av världens mest allomfattande, den franska sjukvården toppar till exempel WHO:s lista över världens bästa sjukvård, men den är också kostsam och kan idag inte upprätthållas utan allt fler och allt dyrare marknadslån.

Högre skatter för de allra rikaste, ett av Hollandes vallöften, är populärt i stugorna men räcker inte. Även de lägre klasserna kommer att behöva dra åt svångremmen.

Vänstertidningen Libération skrev i veckan på ledarplats att det var dags för François Hollande att ta bladet från munnen och tala om vilka åtstramningar som väntar.

• LÄS MER: Hollande ska ta från de rika.

Även om Hollande som vilken fransman som helst tog tåget, inte presidentplanet, till badsemestern på franska Rivieran, så sjunker hans popularitetssiffror.

Tidningen Le Figaro publicerade i dagarna en sondering som visar att även om 57 procent av fransmännen håller med om att Hollande hittills hållit sina vallöften, som att återigen sänka pensionsåldern till 60 år och höja skatten för de superrika, så är de skeptiska till om han kan klara att ta Frankrike ur krisen.

Hela 51 procent menade att Frankrike håller på att förändras till det sämre.