Jamil amos (t.v.), jordbrukare i Itapeva, 30 mil sydväst om São Paulo, har nu överlåtit åt andra att bespruta soja- och vetefälten men han minns hur han satte på sig skyddskläder inför arbetet. "Det svider i ögonen ute på fältet", säger han.
ITAPEVA På tio år har produktionen av socker och soja mer än fördubblats. Brasiliens jordbruksrevolution är på många sätt en framgångssaga.
Jordbrukssektorn står i dag för omkring 6 procent av Brasiliens BNP, om hela kedjan från produktion till konsumtion tas i beaktande blir siffran mångdubbelt större.
På fyra decennier har matimport förbytts i vidsträckta fält med soja-, vete- och sockerrörsodlingar. En betydande del av jordbruket äger rum där ingen tidigare trodde att jorden kunde ge liv åt frökapslarna.
Men framgången har en baksida. Vid sidan om växande skördar har konsumtionen av bekämpningsmedel stigit. I dag är Brasilien en av världens största konsumenter av bekämpnings- och gödningsmedel.
Produkter som är förbjudna i Sverige, såsom Paraquat, är tillåtna i Brasilien. Det är anledningen till att dödligheten i cancer är högre för invånarna i områden där jordbruket är utbrett jämfört med för invånarna i andra områden, enligt en forskargrupp ledd av Raquel Rigotto, professor i arbetsmedicin vid universitetet i Ceará i norra Brasilien.
– Det främsta argumentet som talar för växtgifter är deras betydelse för att garantera en hög produktivitet. Om svälten i världen minskade i samma utsträckning vore det bra, men det vi ser är att arbetarna på fälten får betala ett mycket högt pris för den högre produktiviteten, säger Raquel Rigotto.
Hon anser att luften, jorden, människorna på fälten och de som bor runt omkring påverkas av att kemikalier och gifter används i stor skala inom jordbruket.
Hon nämner allt från en ökad risk för eksem, allergi och astma till neurologiska sjukdomar, leverproblem och cancer. Desto svårare är det att tala om vad som händer i kroppen när vi äter den besprutade maten.
Enligt en genomgång som forskare vid Stanford-universitet gjort av 240 olika studier finns det inte några tydliga skillnader mellan ekologisk och konventionell mat vad gäller näringsinnehåll eller hälsoeffekter för den som äter maten. Raquel Rigotto anser däremot inte att den som äter besprutad mat kan slappna av.
– I dag använder vi en rad olika produkter och efter att vi har ätit besprutade grönsaker och frukter vet vi inte hur de här ämnena interagerar med varandra i kroppen. Vi kan inte vara lugna, säger Raquel Rigotto.
De jordlösas rörelse (MST), som organiserar omkring en miljon jordlösa jordbrukare i Brasilien, har reagerat på det utbredda användandet av bekämpningsmedel. I regionen Itapeva, 30 mil sydväst om São Paulo, är jorden röd och bördig. På den lokala radiokanalen hörs jinglar från organisationen om att ”växtgifter dödar”. Kampanjen har ännu inte slagit igenom med kraft.
Jamil Ramos är en av jordbrukarna i området. Han odlar grönsaker och frukt för att sätta på det egna köksbordet och vete och soja för att sälja vidare. Precis som andra inom kooperativet odlar han ekologiskt det som är för familjens konsumtion medan det som säljs vidare besprutas.
– Att använda sig av gifter har blivit en del av vår kultur. Jag har letat efter alternativ, men dels kräver banken att jag använder bekämpningsmedel för att jag ska få lån och dels skulle arbetsbördan öka om jag valde att odla allt ekologiskt, säger Jamil Ramos.
Nu har han överlåtit åt andra att bespruta vete- och sojafälten men han minns fortfarande hur han satte på sig speciella skyddskläder inför arbetet.
Kläder som minskade men inte tog bort alla effekter av användandet av bekämpningsmedel.
– Det svider i ögonen när du är på fälten och huvudet värker, säger han.
Enligt personalen på det lokala kontoret hos De jordlösas rörelse har användandet av bekämpningsmedel gjort att den biologiska mångfalden minskat, och att små djurarter, fåglar och insekter har försvunnit. Selma de Fatima Santos arbetar för att få fler lokala jordbrukare att vända ryggen till bekämpningsmedlen, men trots att hon anser att hälsoeffekterna för arbetarna skulle vara stora om de följde hennes råd har hon små förhoppningar om en snabb förändring.
– Även om bonden odlar ekologiskt tar det 20 år att rena jorden från gifter. Dessutom med bekämpningsmedel ser du resultat fort, utan dem tar det desto längre tid för de positiva effekterna att bli synliga. Och folk vill ha snabba pengar för att kunna köpa teve och bil, det är för de flesta viktigare än hälsan, säger hon.
