Visselpipor har hängts upp framför det grekiska parlamentet under en demonstration mot den utbredda korruptionen i Aten 2011.
Foto: John Kolesidis/AP
ATEN Under Angela Merkels blixtvisit till Aten nyligen sa premiärminister Antonis Samaras att det grekiska folket blöder, men han tillade också att Grekland är redo att göra uppoffringar. Det är en sanning med modifikation. Många greker har inte längre vare sig viljan eller möjligheten att göra fler uppoffringar. Lönesänkningar och höjda skatter gör att de går på knäna. Förtroendet för politiker och offentliganställda i Grekland är på bottennivå efter att nya skandaler med valutaflykt och korruption just uppdagats. Om inte politikerna ställs till svars för sina brott, varför ska medborgarna följa lagen, frågar sig många.
I avsaknad av ett socialt skyddsnät har mygel och fusk blivit ett sätt att överleva.
En departementsanställd kunde tidigare tjäna upp till 200 000 euro per år i mutor genom att erbjuda sitt inflytande, berättar en grekisk diplomat i mellanposition, som vill vara anonym.
Det är i inledningsskedet av upphandlingsprocessen eller bidragsansökan som möjligheten finns att nå uppgörelser som blir fördelaktiga för båda parter, fortsätter han. Och storleksordningen på mutorna ligger kring 10 procent av det totala beloppet som sedan delas mellan ett fåtal inblandade.
I Grekland förekommer det korruption på alla nivåer inom departement och statliga institutioner. De stora pengarna har traditionellt funnits att hämta i upphandling av material och vapen till försvaret samt inom stora offentliga bygg- och anläggningsprojekt.
De två stora partierna som växelvis lett Grekland de senaste decennierna – konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasok – är båda lika goda kålsupare. Mutorna håller sig på samma nivå oberoende av vilket parti som sitter vid makten.
Den senaste tidens ekonomiska nedskärningar utesluter dock inte att det fortfarande finns utrymme för mutor, det sker bara i mindre skala. Med sänkta löner och höjda skatter har många tjänstemän i dag svårt att stå emot frestelsen att ta emot mutor för att till exempel kunna klara av att betala sina banklån eller barnens universitetsstudier, menar diplomaten som SvD Näringsliv talat med.
– Det finns naturligtvis också många ärliga departementsmedarbetare, men det är en oskriven lag att man inte skvallrar på sina korrupta kolleger, säger han.
Det enda sättet att komma till rätta med korruption är att alla myndigheters verksamhet ska vara totalt transparent, hävdar den anonyma grekiske diplomaten. Offentlighetsprincipen har inte alltid efterföljts och lagstiftningen är till föga hjälp, anser diplomaten.
– Det nuvarande kaotiska rättssystemet sanktionerar i princip korruption därför att det är så svårt att reda ut vilken lag som bryts. När samhällets toppskikt är så korrupt är det väl inte konstigt att den enskilda medborgaren blir en fuskare också, säger han och konstaterar:
– Är inte mutor egentligen också ett slags beskattning?
Under hösten har flera tidigare hemliga listor dykt upp som avslöjar sannolik skatte- och valutaflykt och penningtvätt. På en lista från den grekiska Ekobrottsmyndigheten, SDOE, namnges ett trettiotal politiker misstänkta för penningtvätt i samband med fastighetsaffärer. På listan återfinns bland annat parlamentets talman Vangelis Meimarakis, som nekar till anklagelserna. En före detta biträdande Pasok-minister som också fanns med på listan tog nyligen sitt liv sedan hans namn blivit offentligt. En annan lista presenterar 54 000 greker som skickat pengar till utländska bankkonton. Det behöver i och för sig inte vara olagligt – så länge det inte rör sig om svarta pengar.
Märkligast är nog den så kallade Lagardelistan med namn på 2 000 greker som har fört över stora summor pengar till bankkonton i Schweiz. Historien kring listan påminner mest om leken ”Denna ringen den ska vandra från den ena till den andra. Låt den gå, låt den gå, låt den aldrig stilla stå”. Listan, som lagrades på ett USB-minne, ska 2010 ha överlämnats av den nuvarande IMF-chefen Christine Lagarde, som då var finansminister i Frankrike, till den dåvarande grekiske finansministern Giorgos Papakonstantinou. Han gav den i sin tur vidare utan att vidta några åtgärder. Därefter har den passerat otaliga händer tills den nu hamnat hos det grekiska parlamentets etik- och transparensutskott för granskning. De utreder också om listan möjligtvis kan ha blivit manipulerad under sin vandring.
Sittande grekiska parlamentariker har hittills känt sig trygga under den immunitet de åtnjuter. Men sedan i april sitter den före detta försvarsministern tillika en av grundarna till Pasok, Akis Tsochatzopoulos, häktad för misstankar att ha tagit emot enorma mutor för köp av allt från ubåtar till missiler.
Och listan över skandaler fortsätter att växa. I början av september slutfördes den förlikning som nåtts mellan tyska Siemens och den grekiska regeringen angående de mångmiljonbelopp som givits i mutor till grekiska politiker och tjänstemän i samband med bland annat digitalisering av telefonnätet på 1990-talet och speciellt för att säkra lukrativa kontrakt inför OS i Aten 2004.
– Siemensskandalen är den största skandalen av alla, utbrister advokaten Theodoros Pipelis när han står i kön i en liten grönsaksbutik. Han får medhåll av flera andra kunder.
Överallt i butiker och på kaféer diskuteras krisen och vems fel den är. Man letar en syndabock och emellanåt går det hett till.
– Det har aldrig avslöjats vilka som var inblandade och ingen har därför ställts inför rätta, säger Theodoros Pipelis. Han menar att det är skandalöst att när Siemens genom uppgörelsen erkänt att de gett mutor, har Grekland från sin sida inte tagit reda på vilka som tog mutorna och ställt dem inför rätta.
Siemensskandalen har i alla fall fört något gott med sig. Den tyska industrijätten ska betala sammanlagt 270 miljoner euro i form av direkta utbetalningar till den grekiska regeringen, men också stöd till universitet och sjukhus samt nyinvesteringar i Grekland, som förväntas skapa 700 nya jobb. Siemens ska också hjälpa Grekland att bekämpa korruption samt betala alla juridiska kostnader.
Grekerna hade inte tillräckligt inflytande att ta sig an en jätte som Siemens, som har haft en så dominant närvaro i Grekland sedan länge, menar en grekisk journalist. Uppgörelsen var det bästa de kunde åstadkomma under rådande omständigheter.
Vänsterledaren Alexis Tsipras har lovat att om han kommer till makten ska han riva upp hela överenskommelsen och gå till botten med mutskandalen.
