Den totala rikedomen i hela världen, så som den värderas i amerikanska dollar 2013, har nått ”all time high”. Totalt beräknas mänsklighetens samlade hushållsförmögenhet nu till 241 000 miljarder USD, eller omräknat till svensk valuta 1 560 000 000 000 000 kronor.

Nedbrutet per vuxen är det fortfarande ganska hyggliga pengar – cirka 51 600 dollar, eller cirka 335 000 kronor. Men att tillgångarna är så extremt ojämnt fördelade, antyder att enorma privatförmögenheter har byggts upp på vissa håll.

Världens vuxna befolkning beräknas i år omfatta 4,7 miljarder personer. Av dessa är 0,7 promille så kallade dollarmiljonärer som äger 41 procent av alla tillgångar. Åt motsatt håll äger 67 procent av världens vuxna befolkning bara 3 procent av alla tillgångar. Denna absoluta majoritet kännetecknas av nettoförmögenheter under 10 000 USD per vuxen.

Det är en ny global forskarstudie från Crédit Suisse som har kartlagt hushållens finansiella och reala tillgångar med avdrag för skulder, detta i hela världen. På så vis redovisas hela bredden från stormrika till utfattiga. Barnen ingår dock inte – hushållens tillgångar förutsätts tillhöra de vuxna och delas alltså på hälften mellan två föräldrar i ett hushåll.

Studien är både deprimerande och löftesrik.

Vill man börja med det positiva, visar den globala hushållsförmögenheten en pålitlig tillväxt, hela 68 procent under den senaste 10-årsperioden. Och globalt sett är spåren av finanskrisen för fem år sedan nästan utsuddade – till exempel ökade den totala hushållsförmögenheten med hela 5 procent det senaste året. Även framtidsperspektivet kan tyckas löftesrikt: Under den kommande 5-årsperioden väntas världens hushållsrikedomar öka med närmare 40 procent, för att 2018 nå värdet 334 000 miljarder USD.

USA och Västeuropa är långtifrån uträknade, men förmögenhetstillväxten är numer lite snabbare i tillväxtländerna. Bland dem är det Kina som de kommande åren väntas stå för halva tillväxten, medan särskilt Ryssland och Brasilien har halkat efter.

Mer ledsamt kan man konstatera att medelvärdena för privata förmögenheter oftast blir grovt missvisande. Till exempel finns i USA visserligen tillgångar motsvarande 300 000 USD per vuxen, men detta fördelas så ojämnt att medianvärdet bara är 45 000 USD per vuxen.

Några andra exempel:

• En vuxen indier har en hushållsförmögenhet på i medeltal 4 700 USD, men medianvärdet är bara 1 000 USD.

• En vuxen ryss har en medelförmögenhet på 11 000 USD, men medianvärdet 900 USD vittnar om många fattiga.

• En vuxen schweizare har världsrekordet, med en medelförmögenhet på 513 000 USD, men medianvärdet är mer rättvisande – 96 000 USD, förövrigt ett medianvärde som är typiskt för Norden.

• En vuxen kines har i medeltal 22 000 USD, men kinesernas medianförmögenhet är 8 000 USD.

Tio-i-topp-listan över hushållsförmögenhet per vuxen när de mest stormrika påverkar medelvärdet, toppas alltså av Schweiz. På andra plats kommer Australien (403 000 USD) följt av Norge (380 000 USD) och Luxemburg (315 000 USD). Tätt därefter kommer USA, Sverige, Frankrike, Singapore, Belgien och Danmark, alla i intervallet 300 000 - 250 000 USD.

Sedan i fjol har Japan ramlat ut från listan på grund av landets kraftiga stimulanspolitik som fått valutan yen att falla med 22 procent. Svenska förmögenheter har tvärtom gynnats av den starkare kronan.