Klimatförändringen, hotet om översvämningar, orkaner och smältande glaciärer men också de stigande oljepriserna och de osäkra energileveranserna från Ryssland är drivkrafterna som har fått tidigare relativt okända företag att rusa på börsen.

Exempelvis tyska Solon som i år – och då rör det sig om inte mer än sex veckor – har ökat med 52 procent. Solon grundades 1997 och är idag en av Europas ledande tillverkare av solkraftverk och solceller. Eller SolarWorld, med svenska dotterbolaget Gällivare Photovoltaic, som har stigit med nästan 41 procent på börsen.

Schweiziska Bank Sarasin, som är en av pionjärerna på investeringar i grön energi och miljövänliga placeringar, gick in i SolarWorld häromåret när aktien inte var värd mycket mer 2–3 euro. Sedan dess har den stigit till nära 64 euro i går på Frankfurtbörsen.

– Det är fortfarande ett otroligt bra företag som vi fortsätter att rekommendera. Men uppgången är hisnande och aktien börjar bli litet väl dyr. Vi satsar nu på mindre kända och lite billigare företag, säger Matthias Fawer, analytiker vid Sarasin.

Ett av dessa är Solar Millenium som har specialiserat sig på projektutveckling och ingenjörstjänster för gigantiska solkraftverk, bland annat i Spanien där för närvarande världens största solkraftverk byggs. Hett är även danska bioteknologiföretaget Novozymes som har en ny process för att tillverka biobränsle som etanol av cellulosa.

Sarasins mest framgångsrika fonder, New Energy Fund och OekoSar Equity, har år efter år överträffat världsindex MSCI World med cirka 10 procent. Totalt förvaltar Sarasin miljövänliga fonder till ett värde av 3 miljarder euro, cirka 27 miljarder kronor.

Trenden är entydig. Näringslivets och den offentliga sektorns investeringar i förnyelsebara energier växer i en takt som hittills bara ett fåtal experter förutsett.

Amerikanska konsultföretaget Clean Edge räknar nu med att de globala investeringarna i biobränsle, vindkraft, solkraft och batterier kommer att öka från knappt 40 miljarder dollar 2005 till 167 miljarder dollar år 2025.

–Plötsligt börjar så kallade alternativa energier bli ganska konventionella, sammanfattar Clean Edge de senaste årens utveckling.

En flod av tjocka rapporter från tunga investmentbanker som UBS, Citibank och Lehman Brothers visar att intresset bland placerare växer.

”Vi ser framför oss en rad placeringsmöjligheter när regeringar, företag och hushåll reagerar på klimatförändringen”, skriver Citibank och lyfter fram 74 företag från 18 länder som även på kort och medellång sikt bör gynnas.

När det gäller klimatförändringens rent fysiska konsekvenser, allt från varmare vintrar i Norden till extrem torka i Spanien, ligger exempelvis tillverkare av jordbruksmaskiner, bioteknikföretag och amerikanska gasbolag bra till.

Ny lagstiftning, internationella konventioner och beslut om att minska utsläppen av växthusgaser främjar producenter av vind- och solkraft, biltillverkare med bränslesnåla motorer och verkstads- och byggföretag med inriktning på energibesparing. Bra bör det gå även för energikonsulter och företag som handlar med kvoter för koldioxidutsläpp.

På listan förekommer allt från amerikanska Archer Daniels Midland, en av världens största majsproducenter med 20 procent av etanolmarknaden i USA, till tyska Q-cells som är världens näst största tillverkare av solceller. Finska kraftbolaget Fortum finns med, men inga svenska företag.

Till förlorarna räknar Lehman Brothers i första hand den europeiska bilindustrin som lär drabbas hårt redan under de kommande fem åren. Bäst lär det gå för franska Renault med dess relativt små bilar samt för italienska scooter- och mopedtillverkaren Piaggio.

Inom verkstadsindustrin finns det enligt Lehman Brothers ett antal potentiella vinnare inom allt från maskiner och utrustning för biomassa till kärnkraftverk. Speciellt lyfter analytikerna fram tyska Siemens som tidigt satsat på miljöteknik och amerikanska rivalen General Electric som 2005 startade sitt miljöprogram Eco-imagination. General Electric vill fördubbla utgifter för forskning och utveckling på grön teknologi till årligen 1,5 miljarder dollar fram till 2010.

Även franska kärnkraftsbjässen Areva, nummer ett på världsmarknaden, satsar hårt på koldioxidfri energi. Den 22 januari lade den ett bud på tyska vindkraftstillverkaren REpower som värderar företaget till sammanlagt 850 miljoner euro, cirka 7,7 miljarder kronor.

Nu växer förväntningarna om en konsolidering på marknaden. Inte minst sedan Good Energies i början av feb-ruari sålde ut större delen av sitt ägande i norska börsraketen Renewable Energy Corporation, REC, som sedan årsskiftet har gått upp med över 40 procent på börsen i Oslo. Köpare är tyska solcellstilverkaren Q-cells och norska Orkla.

– Marknaden håller på att mogna. Och nu går vi in i en fas där de stora etablerade bjässarna slukar de små pionjärerna, tror bank Sarasins analytiker Matthias Fawer.