EU är som en sammansvetsad familj där man löser alla problem inom sin krets. Det är en av de grundläggande tankarna i det europeiska samarbetet. Men nu är det hög tid att familjens svarta får bekänner sina synder och tvingas lämna stugvärmen, enligt honom.
- Man ska inte köra valutaunionen i botten genom att rädda ett land som dels har bluffat sig in och dels har en hopplös situation.
Joakim Nergelius är expert på EU-rätt och professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet. Och han anser att Grekland har brutit mot centrala delar av EU-rätten. Det handlar om reglerna om solidaritet mellan medlemsländerna, skyldigheten som länderna har att stödja och hjälpa varandra.
- Det är ett kontroversiellt resonemang att solidaritetsreglerna inte skulle vara giltiga för Grekland, men någon ska ju föra det. Dogmen om att rädda Grekland får inte förstöra hela valutaunionen. Med tanke på att Grekland bluffade sig in och att man har fortsatt bluffa med falsk bokföring.
EU:s solidaritetsregler gör att hjälpen och stödet från de andra medlemsländerna har varit juridiskt motiverat. Men nu får det vara nog, för Grekland har missbrukat tanken bakom reglerna när landet medvetet misskött sin ekonomi, menar han.
- När det gäller solidaritetsaspekten så kan man vända på det och säga att Grekland har bluffat sig in och därmed har man förverkat de här solidaritetsgarantierna. Men av någon anledning förs inte diskussionen i de termerna. Och det tycker jag är lite konstigt.
Enligt honom så är det dags att de övriga euroländerna ändrar sin syn på det grekiska medlemskapet. Men det är politiskt heligt att man ska hålla ihop valutaunionen.
Han tycker att det är intressant att Grekland vill fortsätta vara med i valutaunionen, för rent ekonomiskt skulle Grekland utan tvekan tjäna på att gå ur. Med egen valuta skulle Grekland kunna devalvera och därmed attrahera turister som spenderar pengar i landet.
- Men man vill väl fortsätta vara med eftersom man hoppas få fortsatta subventioner, hjälp och stöd, säger Joakim Nergelius.
När valutaunionen bildades så fanns det en oro för att EMU skulle bli för litet. Det gjorde att medlemsländerna, EU-kommissionen och ECB såg mellan fingrarna med Greklands finansiella trixande.
- Det finns en idé om att bara genom att man har en gemensam valuta så ska det stärka unionen. Och en valutaunion med 11 länder blir kraftfullare än en union med 6 eller 7 länder. Men förr eller senare så straffar det sig när man släpper in ett land med så enorma underskott som Grekland hade och har. Slovakien, Slovenien, Cypern och Malta, som är de senaste länderna som har kommit in i EMU, har man kontrollerat hårdare. Man har lärt sig av erfarenheterna från Grekland.
Joakim Nergelius menar att mycket talar för att Grekland behandlats annorlunda. När landet blev medlem i den europeiska gemenskapen 1981 hade man nyss gått från militärdiktatur till demokrati och alla var angelägna om att stötta de demokratiska krafterna. Dessutom pågick då fortfarande det kalla kriget och Grekland låg som en västvänlig utpost i Sydeuropa, omgärdat av kommuniststater. Att det klassiska Grekland är den europeiska demokratins vagga är ytterligare en förklaring till att landet betraktats med milda ögon av europeiska politiker.
Men Joakim Nergelius betonar att det också funnits rättsliga skäl, i form av solidaritetsreglerna, till att Greklands sak varit hela Europas och att det inte bara handlat om irrationell nostalgi.
