Grekland befinner sig i en ond spiral. I takt med att misstron mot landets regering och de grekiska statsfinanserna ökar, blir en budgetsanering allt svårare att genomföra.

I takt med att gamla lån ska omförhandlas, och nya lån tas upp, ökar de totala lånekostnaderna kraftigt.

Och med ett budgetunderskott på runt 12 procent så är upplåningsbehovet stort.

- Grekland har en rätt stor andel gamla lån som ska omsättas i år och beräknas behöva få in runt 50 miljarder euro i år, säger Anders Söderberg, valutaanalytiker på SEB.

I dag ligger en Grekisk 10-årig obligation drygt 3,5 procent högre än en motsvarande tysk 10-årig obligation, som betraktas som säkrast. Samtidigt har priset på att försäkra sig mot att Grekland ställer in betalningarna stigit kraftigt de senaste månaderna.

- Senaste emissionen som Grekland gjorde på en 10-åring landade på närmare 7 procent, och det gräver stora hål i budgeten. Vi har till och med sett att på korta lån - statsskuldsväxlar med en löptid på mellan 1 till 3 månader - så hamnar man någonstans mellan 0,5 och 1 procent över Europeiska centralbankens styrränta, säger Anders Söderberg.

Landets usla statsfinanser har också påverkat den grekiska börsen som rasat drygt 30 procent sedan toppen i oktober.

- Priset på alla tillgångsslag i Grekland visar att marknaden har minskat ned sin risk relaterad till Grekland, säger Anders Söderberg.

Greklands kris har påverkat såväl förtroendet för euron som tilliten till omgivande länder med svaga statsfinanser, däribland Portugal, Spanien, Irland och till viss del Italien.

Om Grekiska statsobligationer ligger på drygt 3,5 procent över de tyska, så ligger Spaniens obligationer ungefär knappt 1 procent över de tyska.

- Fram till dess att finanskrisen slog till har spredarna legat på i runda slänger mellan 0,15 till 0,3 procent under många år, säger Anders Söderberg.

Ränteskillnaderna, eller spreadarna, har ökat allteftersom fokus hamnat mer och mer på länders statliga finanser.

Om den privata sektorn minskat sin skuldsättning under krisen så har den offentliga sektorn ökat sin skuldsättning med motsvarande. Därför ökar fokus på stater med stora budgetunderskott och stora statskulder i förhållande till BNP.

- Det kommer att bli en större vattendelare mellan länder med ordning på statsfinanserna och länder som inte har det, säger Anders Söderberg.