De omvälvande valresultaten i Grekland och Frankrike kan knappast sägas vara oväntade. Utgången följer bara ett etablerat och tyvärr förutsägbart mönster där de regeringar som har varit ansvariga för krishanteringen entledigas på löpande band. Under de senaste två åren har regeringarna i 12 av eurozonens 17 medlemsländer röstats bort eller fått se koalitioner kollapsa. Den finansiella krisen har följts av statsfinansiell kris, där nästa steg i utförstrappan är en politisk kris.

Tyvärr är det inte heller särskilt överraskande att ytterlighets- och populistiska partier till både höger och vänster kliver fram i rampljuset , när de traditionellt statsbärande mera centristiska partierna har förbrukat sitt förtroende som krishanterare.

Mark Twain talade ju om att historien inte upprepar sig men att den rimmar. Rimmar det riktigt illa så är det tongångarna från 30-talet som börjar slå igenom, med kaos och stöveltramp på menyn.

I Grekland finns det definitivt inslag av dessa tongångar, där blev det vänsterpopulistiska Syriza med partiledaren Alexis Tspiras valets stora vinnare och på högerytterpositionen klev Gyllene Gryning in med sina svarta skjortor.


BÖRSEN Följ utvecklingen på världens börser här.


Det parlamentariska läget är efter valet lika kaotiskt som den grekiska ekonomin. Den senare är i närmast fritt fall. Arbetslösheten steg med 4 procentenheter på lika många månader från oktober i fjol till 21,8 procent i slutet av januari. Kontorsvakanserna i Aten har ökat från 14,5 procent till 20 procent på ett år och än värre är att den grekiska ekonomins livlina, turistnäringen, blir allt svagare. Antalet besökare har minskat med 12,5 procent på ett år och det är belysande att andelen tyskar som besökt Grekland har minskat från 15 procent till 3 procent. Det är svårt att tro att IMF och de övriga i den så kallade trojkan har någon som helst tillit till sin egen prognos om att Greklands ekonomi ska vända till tillväxt redan nästa år.

Syriza, som har fått i uppdrag att försöka bilda regering, har satt upp ett fempunktsprogram för sina krav på en regering. Partiet vill riva upp uppgörelsen med trojkan vad gäller statsfinansiella besparingar och reformer, införa skuldmoratorium och olagligförklara stora delar av landets skulder, samt nationalisera bankerna.

Förutsättningarna för en ny regering ser inte goda ut och ett nyval redan i juni ter sig allt mera sannolikt. Men det politiska och ekonomiska kaoset har även ökat sannolikheten för en grekisk oordnad betalningsinställelse och utträde ur eurosamarbetet.


MER LÄSNING Det väntas tvära kast på marknaderna den närmaste tiden.


Även om de omedelbara ekonomiska spridningseffekterna av en grekisk statsbankrutt och euroutträde inte blir så stora så har den politiska smittorisken ökat, där fler länder frivilligt väljer eller tvingas gå Greklands väg. Euromedlemskapet har för många länder blivit samma tvångströja som guldmyntfoten var på 30-talet.

Utvecklingen har ju som ekonomprofessorn Kenneth Rogoff skrev häromveckan visat att euroområdet är mycket långt ifrån ett ”optimalt” valutaområde. Nej, den europeiska desintegrationen är i full gång.

QUIZ Vad vet du om Grekland och dess historia?