Den grekiska regeringen är under stark press att införa 6-dagarsvecka och andra arbetsmarknadsåtgärder för att kunna få mer hjälp av EU. Det skriver The Guardian på nätet. Representanter för kreditgivarna - EU-kommissionen, centralbanken ECB och Internationella valutafonden - kräver i brev till Greklands finans- respektive arbetsmarknadsministrar de här åtgärderna.

Det är bland annat minimilöner, övertidstak och flexibla arbetstider samt minskade förmåner för anställda. Det kan i sin tur förvärra motsättningarna mellan den grekiska regeringen och fackföreningarna.

Representanterna för EU, ECB och IMF är i Aten den här veckan för att kontrollera hur Grekland efterlever villkoren för EU:s nödlån. De väntas leverera sitt utlåtande om läget nästa månad som ska avgöra om Grekland får stanna kvar i euron.

• LÄS MER: ”Så ska Grekland spara”

De kräver bland annat att 6-dagarsvecka införs i alla sektorer och mer flexibla arbetsscheman, minimidygnsvila, att man kopplar bort personalens arbetstider från företagets öppettider med mera.

En minimilön skulle ge ett incitament för arbetslösa att komma tillbaka i jobb. Arbetslösheten i Grekland är 30 procent och många befarar att den blir strukturell om inte åtgärder vidtas som förhindrar det.

I Berlin och Bryssel blir man alltmer övertygade om att premiärminister Antonis Samaras regering i Aten har halkat efter i de ekonomiska reformprogram som infördes i utbyte mot två nödlån de senaste två åren.

Samaras har begärt längre tid för att införa alla åtstramningar som krävs, vilket i sin tur kan kräva ytterligare hjälp från eurozonen. Nu, skriver The Guardian, spekuleras i Berlin och Bryssel att Grekland kan tvingas lämna euron, men inte förrän efter presidentvalet i USA i november.

• LÄS OCKSÅ: ”Svagt tyskt stöd för mer grekhjälp”

• HÄR ÄR eurokrisens fikonspråk