LÄS MER: "500 000 jobb i Europa hotas"

Frankrikes president François Hollande står framför en delikat vågskål. Å ena sidan måste den höga statsskulden pressas ned. Å andra sidan måste reformer till för att hantera den växande arbetslösheten, en haltande tillväxt och en inbromsning för industrin.

För att göra illa värre är dessutom franska banker kraftigt exponerade mot krisländerna i södra Europa. Ändå är Frankrikes kostnad för att låna på marknaden rekordlåg.

Medan Italien och Spanien tampas med räntor som får hotet om nödlån att krypa närmare har investerare hopp om att François Hollande ska hålla Frankrike på fötter.

LÄS MER: "Den nuvarande krisen är bara uppvärmning"

Philippe d'Arvisenet, global ekonom på BNP Paribas ASA, har sagt till Bloomberg att marknaden har tilltro till den nya socialistregeringen.

– En beväpnad fred är ett bra sätt att beskriva situationen på, säger han.

Men d'Arvisenet anser att förtroendet bygger på att regeringen kan presentera en budget för nästa år som är i linje med tidigare löften om att minska statskulden.

– Regeringen vet att den måste vara försiktig för marknaden håller ögonen på Frankrike. Just nu är det fokus på Spanien och Italien men Frankrike måste fortsätta jobba med budgetunderskottet, säger Balázs Égert, ekonom på OECD i Paris.

Svårigheten för Hollande blir att få ihop en budget som både ger tillväxten en skjuts och minskar statsskulden. Den senaste veckan har nya siffror över Frankrikes ekonomi presenterats som visar att Frankrike sjunker allt djupare. Analytikerna hade räknat med bättre siffror i juli än tidigare, resultatet blev det motsatta.

LÄS MER: "Hollande till försvar för biljobb"

Sjönk gjorde såväl inköpschefsindex för Frankrikes tillverkningsindustri som indexsiffran för franska konsumenters ekonomi och EU:s konjunkturbarometer som visar den samlade konfidensindikatorn.

OECD beräknade i maj att tillväxten för i år blir blygsamma 0,6 procent. Balázs Égert säger att tillväxten kan bli ännu lägre och hänvisar till att Franska statistikinstitutet (INSEE) skrev ned sin prognos till 0,4 och att regeringen skrev ned sin tillväxtprognos till 0,3 procent.

– Industriproduktionen har gått ned, hushållen saktar ned sin konsumtion och arbetslösheten ökar, samtidigt som vi har en inflation som är omkring 2 procent årligen.

François Holland har hittills svarat med att höja intäkterna för staten, det vill säga skatten, snarare än med att minska på utgifterna. I veckan klubbades en ny budgetför i år igenom. Nytt var bland annat en transaktionsskatt på 0,2 procent på aktieköp, beslut fattades även om högre skatt för höginkomsttagare och för större företagL.

LÄS MER: "Hollande ska ta från de rika"

Sammanlagt beräknas den nya budgeten ge mer än 7 miljarder euro i ökade skatteintäkter.

OECD anser att regeringen borde satsa mer på gröna skattehöjningar och att det finns möjlighet att höja fastighetsskatten, det skulle enligt organisationen vara mindre skadligt för tillväxten än skattehöjningar på arbete och kapital. Men det finns mer än skatter att fokusera på.

Inom industrin framförs allt högre krav på att regeringen måste ge den franska konkurrenskraften en kraftig vitamininjektion genom att förbättra företagsklimatet. Balázs Égert pekar på en rad strukturella brister. Det handlar om en rigid arbetsmarknad, hög arbetsgivaravgift och hög minimilön. Dessutom finns få möjligheter till omskolning för den som står utan jobb.

– En hög arbetslöshet innebär att staten måste spendera mer i arbetslöshetsersättning och socialbidrag samtidigt som skatteintäkterna är mindre än vad de skulle kunna vara, det ökar de offentliga utgifterna och minskar inkomsterna. Att minska arbetslösheten skulle öka både långsiktig tillväxt och minska statsskulden i förhållande till BNP.

Bristen på konkurrenskraft har synts i flera franska företag som på senaste tiden rapporterat om stora förluster. I slutet av juli rapporterade Lafarge, världens andra största cementgrupp, en kraftig nedgång i vinsten, Även franska bolag som Peugot, Renault och Saint-Gobain rapporterade stora fall i inkomsterna under första halvåret.

Peugot har under sommaren varslat 8 000 anställda och telekomföretaget Alcatel-Lucent meddelade i juli att 5 000 jobb kommer att försvinna och att kostnader måste strypas med 1,25 miljarder euro innan slutet på nästa år. Företagets vd Ben Verwaayen säger till Financial Times att företaget förbereder sig för en mindre och mer oförutsägbar marknad.

– För sex månader sedan gick vi till marknaden och sa att de skulle förvänta sig en högre avkastning 2012 än 2011. Det är dags att titta i spegeln och säga att vi har varit allt för optimistiska, säger Ben Verwaayen.

LÄS MER : "Hollande pressar om euroobligationer"