H&M:s huvudägare Stefan Persson, finansmannen Erik Penser och danska modekungen Anders Holch Povlsen har minst en sak gemensam; de äger alla tre stora lantegendomar på de brittiska öarna.

Den förmögne dansken sitter efter ett tillköp nu i våras på nära 50 000 hektar mark, mestadels i Skottland. Arvtagaren och vd:n i Bestsellerkoncernen, med klädmärken som Vero Moda och Jack and Jones, är därmed en av de fem största markägarna i Storbritannien.

Bara det brittiska kungahuset och ett fåtal uråldriga adelsätter kan fortfarande mäta sina ägor med Anders Holch Povlsen som enligt uppgift ska vara på jakt efter ytterligare arealer.

Svenskarna Stefan Persson och Erik Penser spelar inte riktigt i samma liga men det innebär inte att de sysslar med småpotatis; båda har ägor på omkring 4000 hektar i Storbritannien. Här hemma skulle sådana arealer placera dem bland de allra största markägarna.

• Mer läsning: Klirr i kassan för börsfamiljerna.

• Mer läsning: ”Äger hellre ris än Toyota.”

Med dagens brittiska markpriser är värdet på de båda svenskarnas lantegendomar tillsammans motsvarande 1 till 1,5 miljard kronor och värdet ökar stadigt.

De senaste tio åren har priset på jordbruksmark i Storbritannien i genomsnitt nästan trefaldigats enligt en sammanställning från mäklarjätten Savills. Prognosen är en fortsatt uppgång, i år med 5 procent.

Markprislyft är dock inte bara en brittisk företeelse. Stigande priser på jordbruksmark är i dag en global trend och internationella markinvesteringar är ett växande fenomen.

– En förklaring är bristen på alternativ. I de osäkra tider som råder söker man investeringar som är hyfsat säkra och det är väldigt lite som är det i dag. Det är till exempel svårt att göra en långsiktig bedömning av vart inflationen ska ta vägen, och mark har historiskt sett varit inflationssäkrat, säger Marcus Jibréus, vd på Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar.

En säker hamn alltså, som dessutom har en stor fördel gentemot andra krisstabila råvaror.

– Mark är som guld fast med avkastning, konstaterar Marcus Jibréus.

Grundförklaringen till att jordbruksmark har blivit hårdvaluta sträcker sig dock långt bortom akuta problem som skakiga börser och oro över den pågående eurokrisen. Det handlar om den globala livsmedelsförsörjningen.

Med en växande befolkning och pågående klimatförändringar räknar man med att efterfrågan på jordbruksmark bara kommer öka.

Och trots att prisuppgången på mark i Storbritannien, på denna sida millennieskiftet, har slagit index över Londonbörsens 100 mest omsatta aktier handlar markinvesteringar inte alls om snabba klipp. Tvärtom. Det är extrem långsiktighet man är ute efter, att så fröet till nya dynastier skulle man kunna säga.

– Det handlar framför allt om förmögenhetsbevarade, att säkra tillgångar till nästkommande generationer, förklarar Marcus Jibréus.

Just hans firma sysslar inte med investeringar i jordbruksmark men däremot i skog. Kunderna är huvudsakligen kapitalstarka privatpersoner eller institutioner men man har även finansiella produkter för mindre sparare. Investeringarna sker främst i Baltikum.

Även bland svenskarna är östra Europa populärt för investeringar i jordbruksmark. Erik Penser och Stefan Persson däremot har i stället valt att satsa på mark i Storbritannien, vilket nyligen fick brittiska The Telegraph att i kritiska ordalag tala om en ny invasion av vikingar. Det finns flera tänkbara orsaker till finansstjärnornas val.

– Det är inte extremt fina jordbruksmarker i England egentligen. Men landet är ju attraktivt att bo i, kanske vill man ha en etablering där även av andra orsaker. Man ska ha ett kontor och då passar det bra att samtidigt också investera i mark. Säkert gör de flesta det inte i första hand för att bli bönder, säger Lars-Göran Svensson, marknadsansvarig lantbruk på LRF Konsult.

Speciellt för Storbritannien är också att jordbruken generellt består av stora enheter.

Många stora gods och herrgårdar har ärvts från generation till generation och aldrig splittrats upp. För kapitalstarka köpare är detta attraktivt, att i ett slag komma över ett stort sammanhängande område som lämpar sig för stordrift.

Dessutom kommer markerna ofta med tillhörande pampigt gods eller herrgård, vilket också kan tilltala målgruppen superrika affärsmän.

Skattemässigt har det också varit gynnsamt att bosätta sig i Storbritannien. Det finns bland annat omfattande avdrag att göra på jordbruksmark och man var före Sverige med att avskaffa både förmögenhets- och arvsskatt.

Jordbruksmark i Storbritannien var också länge lågt värderade. Det berodde bland annat på att regleringarna gällande markköp tillhörde de hårdaste i Europa.

– Tidigare hade man en stark jordförvärvslag och arrendatorerna var skyddade i flera generationer. Men det är borta sedan omkring tio år tillbaka och numera är det lättare att köpa mark där, säger Lars-Göran Svensson.