EU:s nationella stödpaket gör mer skada än nytta. Det anser Mats Persson, professor i nationalekonomi och författare till den nyutkomna boken Den europeiska skuldkrisen. Besluten fattade vid EU-toppmötet i Bryssel pekar på att Europas ledare fortsätter på den redan inslagna vägen.

För SvD Näringsliv uttalar sig Mats Persson om några av de viktigaste besluten som fattades vid mötet.


• Räddningsfonderna ska få stödköpa statsobligationer

De europeiska stödfonden ESM ska få stödköpa statsobligationer på andrahandsmarknaden, det vill säga värdepapper som enskilda stater säljer för att loss pengar.

– Det är inte bra. När stödfonden eller ECB (Europeiska centralbanken reds. anm.) köper obligationer på marknaden så är det detsamma som att köpa dåliga lån. Det är i sin tur detsamma som att man skänker pengar till bankernas ägare, säger Mats Persson.


• Stöd till spanska banker

EU har utlovat 100 miljarder euro i stöd till spanska banker. Pengarna har ännu inte betalats ut. Merkel har fram till EU-toppmötet hållit fast vid att miljarderna ska gå via den spanska staten, nu är det bestämt att de går direkt till de spanska bankerna.

– Det avgörande är huruvida EU tar över bankerna eller bara de dåliga lånen i bankerna. Bankerna tycker så klart att det är jättekul om EU bara tar över de dåliga lånen men det vore en förlustaffär för alla andra, EU, skattebetalare och i längden för det finansiella systemets trovärdighet, säger Mats Persson.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel sa vid en presskonferens på fredagen att stödfonden ESM:s rekapitalisering av banker kommer att behäftas med villkor. Det kan enligt Mats Persson ses som ett tecken på att fonden bara tar över de dåliga lånen.

En hållhake kvarstår dessutom för Spanien, nämligen att lånet inte betalas ut förrän en enhetlig tillsynsmekanism har bildats.

• Ny europeisk banktillsynen

De 17 euroländerna har kommit överens om att införa en gemensam banktillsyn och ber kommissionen att lägga förslag om en europeisk banktillsynsmyndighet före årets slut.

– Att samla statistik om bankerna är bra, men det är klart att det bidrar till någon slags överstatlighet.

• Läs mer: Reinfeldt vill ha ett ord med i laget om banktillsynen.


• En tillväxtpakt

För att stimulera ekonomin inom EU på kort sikt beslutades vid mötet att 120 miljarder euro ska sättas av för finansiering av olika tillväxtskapande åtgärder.

– Man säger att man ska sätta av miljarder men för att lösa den akuta krisen med hög arbetslöshet måste ECB sänka sin styrränta, säger Mats Persson.

Det är något som förbundskansler Angela Merkel har motsatt sig. Tysklands ekonomi har gått relativt bra och arbetslösheten varit låg. Att ytterligare sänka räntan skulle med stor sannolikhet leda till överhettning av den tyska ekonomin.

– Ser EU allvarligt på krisen i södra Europa så ska inflationen höjas även om det sker till priset av överhettning i norr. Det vore en akt av solidaritet. Att stå för köp av statsobligationer och låta skattebetalare stå för notan, det är inte en akt av solidaritet.