I dag, vid 10-tiden, satt många börsmäklare och valutahandlare världen över klistrade mot skärmarna – med blickarna riktade mot åtta rödklädda domare i Karlsruhe, Tyskland, som i praktiken kunde avgöra eurons framtid.

Den tyska författningsdomstolen slog fast att Tysklands deltagande i EU:s permanenta krisfond ESM inte strider mot grundlagen. Men enligt Författningsdomstolen får Tysklands åtaganden till ESM inte överstiga 190 miljarder euro, utan godkännande av förbundsdagen.

Även om många marknadsaktörer andades ut, och börsen steg, innehåller beskedet inte bara glädjepiller. Det här betyder i praktiken att krisfonden får svårare att expandera, enligt Pär Magnusson, chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland.
– Man har begränsat Tysklands deltagande, och det är viktigt i sig. För så som ESM kommer fungera bidrar varje land med en viss andel. Men om till exempel Spanien eller Italien skulle behöva en ”bail out” kan de ju inte vara med och garantera ESM själva. Man kan ju inte gå i borgen för sig själv om man är bankrutt, säger han.

– Om man tar bort Medelhavsländerna plus Irland, som inte kan vara med och garantera, då återstår plötsligt inte så mycket pengar som kan garantera fonden – då är det bara Tyskland, Holland och Österrike, säger Pär Magnusson och konstaterar:

– Nu förstår man att den här krisfonden har krymp markant, i och med beskedet att Tyskland aldrig får garantera mer än 190 miljarder euro.

Det har tidigare sagts att krisfonden ska kunna komma upp i utlåningskapital på 500 miljarder euro, och Tyskland har i dag 27 procent av fonden.

– Men där någonstans, om den behöver gå så högt, har det legat en tanke att om vissa länder faller ut, som Spanien och Italien, då kommer deras garantier övertas av någon annan. Men i och med det här har man understrukit att den faktiska utlåningskapaciteten är mycket mindre än vad många hade trott från början, säger han och understryker att det här är en ”tydlig begränsning”.

– Tyskarna sätter ner foten. De går med på det här, men inte mer, säger Pär Magnusson, som menar att ansvaret för finansiering av de länder som behöver nödlån nu i praktiken har lämpats över på ECB.

Förra veckan besutade Europeiska Centralbanken att stödköpa statspapper i de krisande länderna i obegränsad omfattning.

- Det finns ett skäl till varför ECB har gått ut och sagt att de ska göra obegränsade uppköp. De har insett att ESM inte har den utlåningskapaciteten som krävs för att rädda Italien och Spanien, säger Pär Magnusson.

Men de omedelbara marknadsreaktionerna uteblev – ett tydligt tecken på att få hade befarat ett nej. Strax före klockan 10 låg Stockholmsbörsen på marginellt plus, 10.20 var börsen upp med 0,5 procent.

NÄRINGSLIV LIVE: Följ den fortsatta rapporteringen live här.