Det finns få klyschor som blivit så slitna när det gäller krisen i Grekland som den om ”ödesdag”. Men när landet än en gång går till val på söndag är det inget mindre än grekernas framtida öde som avgörs. Det första frågtecknet som måste rätas ut är om det över huvud taget går att bilda en regering. Nyvalet utlöstes efter kaoset förra månaden då partierna inte lyckades bilda en koalition.

Inte heller den här gången tyder opinionsläget på att något parti kommer att få egen majoritet, vilket har fått den förre finansministern och partiledaren för socialistpartiet Pasok, Evangelos Venizelos, att varna för att det kan bli ett nytt dödläge. Ett Grekland utan styre är en mardröm för såväl greker som EU.


Läs mer: Greklands utträde ur euron en dyr historia.


Den andra frågan gäller stödlånens villkor. Vänsterkoalitionen Syriza, som blev förra valets stora vinnare, kräver att avtalet med EU, ECB och IMF rivs och att neddragningarna upphör. Så långt vill inte övriga partier gå, men såväl Pasok som det andra stora partiet, Ny Demokrati, har krävt omförhandlingar – trots att EU tvingade de båda partierna som styrt Grekland i decennier att skriva under ett bindande kontrakt när det andra stödlånet förhandlades fram.

För de grekiska hushållen skulle en Grexit bli ohållbar.

Therese Larsson

I veckan varnade den grekiska centralbanken för följderna om Grekland skulle lämna valutaunionen. Enligt centralbanken skulle räntorna stiga till över 35 procent, inflationen till över 32 procent och en ny drachma skulle snabbt devalveras med åtminstone 40 procent mot euron.

För hushållen skulle en sådan situation snabbt bli ohållbar, ett bolån på 100 000 euro som i dag har en ränta på 5 procent och kostar 660 euro i månaden, skulle enligt banken kosta motsvarande 3 000 euro varje månad i den nya valutan.


Det som pågår nu är en avancerad variant av arga leken. De grekiska politikerna lovar att stå upp mot Bryssel och Berlin för att blidka hemmaopinionen, samtidigt som de hoppas att EU-ledarna inte ska göra allvar av sitt hot och ställa in nästa utbetalning av Greklands stödlån, bara för att Aten vill ändra spelreglerna.

Trots att euroländerna har ägnat senaste året åt att bygga upp en brandvägg av stödfonder runt Grekland, är man livrädd för vad ett grekiskt kaos kan innebära.

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade häromdagen att tjänstemän i eurozonen diskuterat möjligheten till ett uttagsstopp i de grekiska bankomaterna och att införa kapitalkontroller vid gränsen om Grekland skulle lämna euron. Diskussioner som snabbt dementerades av EU-kommissionen.

Läs mer: Grekerna länsar bankkontot.

Klart är i alla fall att Grekland kommer att vara det stora ämnet på G20-mötet nästa vecka och på EU-toppmötet den 28–29 juni. Oavsett hur grekerna röstar på söndag.