Protesterna mot bonusregnet över näringslivets toppchefer har vuxit stadigt i Schweiz sedan finanskrisen 2008. Allt fler finner det stötande att företagsledare och bankchefer får löner och bonuspaket på över 100 miljoner kronor om året – medan många anställda harvar på med omkring 40 000 schweizerfranc om året.

Skillnaderna är groteska och bonusarna sällan kopplade till resultatet, menar den schweiziske affärsmannen Thomas Minder som 2008 startade en namninsamling för att folkomrösta om den heta frågan. Efter fyra års infekterad debatt har han lyckats, och den tredje mars 2013 hålls en folkomröstning som kan bli en kalldusch för börsföretagens chefer.

– Det blir en revolution för aktieägarna. Schweiz kan införa världens tuffaste regler för bonusar, fallskärmar och ”golden handshakes”. Det vore på tiden. Människor är fly förbannade på oproportionerliga ersättningar till näringslivets toppar, säger Thomas Minder i en intervju med SvD Näringsliv.

• LÄS OCKSÅ: ”Guldkantad ålderdom väntar 6 börs-vd:ar”

Om hans förslag accepteras väntar bland annat följande omvälvande förändringar för Schweiz börsnoterade företag:

• Aktieägarna beslutar vid årsstämman om totalsumman för bonusar och andra rörliga ersättningar till företagsledning och styrelse.

• Fallskärmar eller andra avgångsersättningar till företagsledning och styrelse förbjuds.

• ”Golden handshakes” till företagsledning och styrelse förbjuds.

• Aktieägarna väljer vid stämman medlemmar i ersättningskommittén som beslutar om fasta löner för företagsledning och styrelse.

• Aktieägarna bestämmer längden på företagsledningens anställningskontrakt.

– Den viktigaste förändringen blir att aktieägarna beslutar om totalsumman för toppchefernas rörliga ersättningar. Beslutet kopplas till föregående års resultat. Sätter man ribban vid 50 miljoner schweizerfranc och styrelsen har sju medlemmar får de dela på kakan helt enkelt, säger Thomas Minder.

Den lägsta månadslönen på Novartis är 4500 schweizerfranc och Vasella tjänade 3,3 miljoner schweizerfranc i månaden. Det är 700 gånger mer än en vanlig anställd, helt oproportionerligt.

Thomas Minder, schweizisk affärsman.

Han betonar också vikten av att aktieägarna väljer medlemmar i ersättningskommittén, som bestämmer fasta löner. Ofta väljs samma personer som skyddar varandra, menar Minder.

– Dessa kommittéer är största skälet till att ersättningarna till toppchefer exploderat de senaste åren. Där finns ofta en kollegial anda av att gynna varandra samt en utbredd nepotism.

Minders kamp följer i spåren på liknande stormiga debatter i Europa och USA efter att finansbubblan sprack för fem år sedan. I Schweiz har allmänhetens ilska ökat när chefslöner och bonusar varit fortsatt skyhöga trots att vinster och aktiekurser vikit. Minder nämner Swissair, storbankerna UBS och Credit Suisse, ABB och läkemedelsbjässen Novartis som exempel på bolag som fått schweizarna att se rött.

• LÄS OCKSÅ: ”Schweiz armé rustar - oro för eurokrisen”

– Swissairs vd Mario Corti fick fem årslöner – 12,5 miljoner schweizerfranc – innan han ens börjat jobbet och året efter gick bolaget i konkurs. Han har inte gett tillbaka ett öre, bor i USA och är fullkomligt körd i Schweiz. Percy Barnevik och Göran Lindahl i ABB fick 233 miljoner schweizerfranc i pensioner trots att företaget gick med förlust.

UBS tvingades söka statlig räddning efter förluster som bland annat berodde på överdådiga bonusar, särskilt till bankens kritiserade styrelseordförande Marcel Ospel. Credit Suisse hade en förlust på 3,3 miljarder schweizerfranc 2002 och avskedade 17600 personer, samtidigt som 17,6 miljoner schweizerfranc betalades i fallskärmar. Och Daniel Vasella tjänade 40 miljoner schweizerfranc när han var både styrelseordförande och vd i Novartis – en orimlig summa, menar Minder.

– Det är sanslöst mycket. Den lägsta månadslönen på Novartis är 4500 schweizerfranc och Vasella tjänade 3,3 miljoner schweizerfranc i månaden. Det är 700 gånger mer än en vanlig anställd, helt oproportionerligt. Sådant gör folk rasande.

Mycket tyder på att schweizarna har fått nog och stöttar Minders förslag. Enligt en färsk opinionsmätning tänker 77 procent rösta för hans förslag. Men samtidigt får Minders drastiska förslag kritik från schweiziska företagarförbundet Economiesuisse. Det kommer att skrämma bort storföretag från Schweiz, skada landets ekonomi och tillväxt och försvåra rekrytering av de bästa toppcheferna, menar kritikerna. Även pensionsstiftelsen Ethos tycker att förslaget går för långt.

– Om förslaget accepteras går vi från en extrem till en annan. Vi blir enda landet i världen där aktieägarna får bindande rätt att bestämma företagsledningens ersättning, säger Ethos-chefen Dominique Biedermann med viss oro för att initiativet kan skada företag.

Men Minder resonerar tvärtom:

– Aktieägarna dras till företag där de kan bestämma och har mest att säga till om. Förslaget innebär ingen fara för företagen eller landets ekonomi, fastslår Minder och tillägger:

– Vi vill inte ha de där typerna som bara bryr sig om pengar och förmåner. De tänker inte på företagets bästa, utan bara på sin personliga vinning. Det är sådana typer våra företag måste bli av med.

• LÄS OCKSÅ: ”Bonusarna stiger - fler får sparken”

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?