Det blåser till storm i Europa när politikerna ska försöka få ordning på krisen i Grekland. Den grekiska regeringen har en växande och alltmer desperat hemmaopinion emot sig i försöken att rädda landet kvar i EMU.

Samtidigt växer det folkliga missnöjet i andra delar av Europa med hur övriga EU-medborgare ska tvingas betala för det ekonomiska lättsinnet i Grekland. Och det är ändå bara en av utmaningarna när det gäller försöken att få Grekland på fötter.

Man kan jämföra det med en familj som har alldeles för höga skulder. Att låna ut pengar så att familjen kan betala räntor en månad till löser inte problemet.

- Grekland lider inte bara av brist på likvida medel, Grekland är insolvent. Att låna ut mer pengar till hög ränta förvärrar bara situationen på lite sikt, säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

Nästa steg i den snabba statsfinansiella karusellen, enligt de Vylder, är att Greklands lån skrivs ned. Frågan är bara hur det går till.

- Grekland kan ju göra det ensidigt, det gjorde Argentina på 90-talet, men då kommer man förmodligen tvingas lämna EMU.

Det andra alternativet, säger de Vylder, är att man kommer överens med fordringsägarna om en nedskrivning men en sådan lösning har hittills förkastats av Europeiska Centralbanken.

- Sedan finns det ju en inhemsk opinion att ta hänsyn till och då inte bara i Grekland. I de europeiska överskottsländerna, med Tyskland i spetsen, så växer motståndet mot att Grekland ska slippa betala sina skulder.

I förlängningen finns också ett annat missnöje som bottnar i att det inte bara är Greklands väl och ve det gäller. Tyska och franska banker har lånat ut stora summor till Grekland som riskerar att gå förlorade om landet går i konkurs.

Det är alltså också en fråga om att rädda den europeiska banksektorn från ytterligare en hård smäll, något som många EU-medborgare inte vill vara med om.

Bortom Greklandskrisen finns flera nya hot mot det europeiska valutasamarbetet. Spanien, Portugal och Irland har stora problem med hög statsskuld och stort underskott i statsbudgeten.

Det hela är alltså inte över även om man når en kortsiktig lösning i Grekland. Om Grekland lyckas få fordringsägarna att gå med på skuldnedskrivning, kommer de andra krisländerna få ännu svårare att låna pengar.

- Vid sidan av den akuta finansiella krisen i de här länderna, handlar det om att de i grunden saknar den internationella konkurrenskraft som överskottsländerna i Europa har. Det är ett grundläggande problem med EMU och man kommer inte att klara av att lösa allt detta inom ramen för en valutaunion.

De Vylder spår att EMU spricker och att det eventuellt blir en kärna kvar bestående av ett halvt dussin kärnländer.

- Det är en helt ny situation och jag vågar inte spekulera mer än att vi står inför en ny period med stor finansiell oro, säger han.