BONN Bakom begreppet OMT, Outright Monetary Transactions, som ECB-rådet klubbade igår döljer sig centralbankens hittills största och mest aggressiva insats för att rädda euron.

–Programmet tillåter oss att bemöta allvarliga snedvridningar på marknaden som delvis beror på omotiverad rädsla bland investerarna för att euron ska vara reversibel, förklarade Mario Draghi på en presskonferens i Frankfurt efter rådsmötet.

Marknaderna reagerade entusiastiskt på ECB-programmet. I Frankfurt steg kurserna i DAX med 2,7 procent, EuroStoxx50 ökade med 2,8 procent och i Madrid klättrade Ibex33 med över 4 procent. Spanska och italienska räntor sjönk.

–Nyckelordet var obegränsat stöd, sa ekonomen Rainer Sartoris från banken HSBC Trinkaus. I annat fall hade marknaderna sett det som en uppmaning att spekulera mot ECB-programmet.

Stödet från ECB är knutet till hårda krav på länderna som behöver hjälp. En förutsättning är att de ska ha inlett ett strikt makroekonomiskt anpassningsprogram som övervakas av stabiliseringsfonden EFSF respektive den permanenta krismekanismen ESM eller ha beviljats villkorat stöd riktad till enskilda sektorer, även detta strängt övervakat.

–Vi måste stå på två ben, sa Mario Draghi.

Det ena benet är stödköp som ska fungerar som ett säkerhetsnät på kort och medellång sikt. Avsikten är att lugna marknaderna och få ner de höga räntorna med risk för en ond cirkel. Det andra benet är nationella reformer och makroekonomisk anpassning som är långsiktiga projekt.

Pengarna som pumpas ut i systemet ska steriliseras, det vill säga hämtas tillbaka på annat håll för att undvika inflationsförväntningar. Det finns på förhand inga gränser för omfattningen av stödköpen, förklarade Draghi.

Beslutet i ECB-rådet var närapå enhälligt. Bara en av de 22 ledamöterna röstade med nej, med all sannolikhet den tyska centralbankschefen Jens Weidmann som har kritiserat att ECB ger sig in på minerad terräng och nu är farligt nära att finansiera statsskulder med sedelpressarna.

–Vi lämnar inte ut några detaljer. Det är upp till var och en att gissa vem som inte backade upp programmet, svarade Draghi på en fråga om det var Jens Weidmann som satt sig på tvären.

Gång på gång försäkrade ECB-chefen att stödköpen kommer att avbrytas i samma ögonblick som reformerna i ett land upphör. I framför allt Tyskland, som är den största bidragsgivaren och som tar den största risken i ECB-programmet, finns det dock en oro för att centralbanken inte ska våga göra allvar av sitt hot.

På en fråga hur tufft ECB i så fall kommer att agera svarade Mario Draghi: ”Om regeringarna inte uppfyller sina löften, varför skulle vi då fortsätta att stödja dem?”

Svaret lär knappast tillfredsställa de tyska väljarna. Landets största tidning Bild artikulerade rädslan i sedvanlig tydlighet.

”Slår räddarna nu sönder euron?”

Mario Draghi upprepade igår sitt uttalande från i slutet av juli, att ECB kommer att göra vad som än behövs för att rädda euron.

–Men vi rör oss inom ramen för vårt mandat.

–Prisstabilitet är den ena målsättningen. Den andra är att reparera den monetära transmissionsmekanismen i eurozonen.

Det senare syftar till ränteskillnaderna i eurozonen och svårigheterna att få krediter i krisländerna. Det är något som ECB inte kommer åt med penningpolitiken som per mandat gäller för euroområdet som helhet.

Stödköpen kommer att riktas mot statspapper med en återstående löptid på högst tre år. Avgörande är att ECB inte kommer att ha status som privilegierad långivare ifall det kommer till en omstrukturering av lånen.

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy förklarade igår att det är för tidigt att säga om Spanien kommer att ansöka om hjälp. I medierna spekuleras det i att Spanien kommer att behöva ytterligare stöd utöver redan beviljad hjälp till banksektorn på upp till 100 miljarder euro.

Europeiska Centralbankens ordförande Mario Draghi under en presskonferens i Frankfurt igår eftermiddag.