Det skriver Lorenzo Bini Smaghi, ledamot av ECB:s direktion, i en kommentar i tisdagens Financial Times.
”I ljuset av utvecklingen den senaste tiden bör beslutsfattarna inte anta att de har massor med tid på sig för att ta itu med dessa frågor. System och institutioner med specifika krislösningsmandat måste därför etableras för att tillåta snabba svar samtidigt som de bibehåller demokratisk legitimitet”, skriver han.
Finansiell hjälp ”kan garanteras med strikta restriktioner” för att undvika en kollaps av institutioner och länder, liknande det som hände Lehman Brothers.
”Beslutsfattare både i offentlig sektor och privat måste därmed vara redo och hantera 'worst-case'-scenarion och försäkra att de inte hindras från att leverera de lämpliga besluten”, skriver ECB-ledamoten.
I september 2006 överraskade Grekland med det glada beskedet att ekonomin växt med 25 procent över en natt. Man hade tidigare försummat att i nationalräkenskaperna redovisa ett antal branscher, bland annat prostitutionen och andra områden av den svarta ekonomin.
Upprevideringen hade den för Grekland angenäma bieffekten att budgetunderskottet som andel av BNP föll dramatiskt.
Den nya socialdemokratiska regeringen (tillträdde hösten 2009) har granskat statistikfifflet. I rapporten som har överlämnats till parlamentet tonar bilden av systematiskt friserade siffror fram. För många uppgifter saknas belägg, andra saknas helt.
Den nya ärligheten har lett till att budgetunderskottet som Grekland rapporterar in till Eurostat inte längre är förväntade cirka 4 procent för 2009 utan tre gånger så högt 12,7 procent.
