Frågor om mutor, korruption och etik har blivit brännheta senaste tiden. Utlösande faktor den här gången är misstankar kring Telia Soneras affärer i Uzbekistan. Det är långt ifrån första gången som de här frågorna hamnar högt upp på dagordningen, och säkerligen inte den sista. Historien visar att det ofta är ett rejält glapp mellan vad många företag säger i högtravande programförklaringar, och hur de agerar i verkligheten. Det är väldigt lätt att säga att man uppträder fint, men svårare att verkligen göra det.
• LÄS OCKSÅ: ”Alla är korrupta - utan undantag”
Telia Sonera har naturligtvis varit medvetna om problematiken under flera år. Men frågan tycks ha behandlats skrämmande flyktigt i bolagets styrelse, som helt koncentrerat sig på att hitta tillväxtmöjligheter för att glädja aktieköparna. Några ordentliga svar verkar bolaget heller inte kunna ge, varken till allmänheten eller till de egna storägarna.
Att ta lätt på frågor om etik, mutor och korruption kan bli dyrt. SvD Näringsliv har i sin serie om blågula mutor bland annat visat vad som kan hända för företagare som ger sig i lag med kriminella affärskontakter, vilket det ju handlar om. Resultatet kan bli det mesta från påhittade skattedomar och konfiskerade tillgångar till saboterad verksamhet och fysiskt våld.
• LÄS OCKSÅ: ”Svenska företag plågsamt naiva”
Ett bolag som Telia Sonera borde ha de här frågorna bland de mest prioriterade. Företaget har haft stora bekymmer i österled med infekterade ägarbråk. Och den norske ex-monopolisten Telenor har drabbats av stora problem i Indien, där den lokale partnern fick sin licens indragen efter misstankar om gigantiska mutbrott. Just köp av licenser och tillstånd är ett extra känsligt område, där det långt ifrån handlar om att sälja bästa möjliga produkt eller tjänst till ett bra pris på en öppen marknad.
Därtill kommer risken för att varumärket får stryk. Det är extra känsligt för ett konsumentinriktat företag som Telia Sonera, med miljontals kunder i länder som Sverige och Finland. Bolaget har ännu så länge klarat sig lindrigt undan det allmänna trycket jämfört med exempelvis BP efter miljökatastrofen i mexikanska golfen, men risken finns där hela tiden. Även om många kunder sitter fast med långa kontrakt så är det en stor fara om en sådan här fråga fastnar i varumärket. Och en styrelse som blundar för den här typen av frågor i ett fall, kan mycket väl ha gjort det fler gånger.
Tämligen yrvaket talar Telia Sonera nu om att man ska skärpa processerna för riskbedömning vid större investeringar. De nya riktlinjerna för etiskt hållbara affärer ska träda i kraft den 1 januari 2013, heter det.
Förhoppningsvis kommer det sättet att tänka på inte bara att gälla de allra största affärerna, där risken för upptäckt och uppmärksamhet är som störst. Det måste gälla hela vägen i företaget, och pratet om nolltolerans måste bevisas.
• LÄS MER: ”Företag undviker Kina”
Samma sak gäller andra svenska storföretag, som helst duckar i debatten. Det är en affärskritisk risk, som även om den behandlas mycket bättre idag än tidigare fortfarande allt för ofta mest berörs i form av flotta programförklaringar.
På samma sätt är det hög tid för många fondförvaltare att skärpa sig på de här områdena. SvD Näringsliv har tidigare konstaterat att svenska fondförvaltare gärna marknadsför sig med etik- och miljöargument, och talar om hur de kan påverka bolag i rätt riktning. Men antalet gånger som fondförvaltare kan påvisa att de verkligen fått bolag att radikalt ändra etisk riktning, och därmed vilka affärer företaget gör och inte gör, är påfallande litet. I själva verket verkar fondförvaltarnas arbete mer bestå av att låta producera text om ämnet till kundbroschyrerna och kanske åka med på en företagsresa till någon främmande marknad, än att kritiskt granska och sätta hård press på bolagen.
Och precis som för många företagsstyrelser är det ofta lätt för en fondförvaltare att köpa sig fri genom att lägga ansvaret på någon fristående konsult, som i sin tur sällan behöver ta något ansvar.
Men i takt med att det korta aktieägartänkandet allt mer ersätts av mer långsiktiga frågor, och pressen från kunder ökar på både bolag och kapitalförvaltare, så blir det viktigare att visa verklig handling, och inte bara prata.
• LÄS MER: ”Svenska bolag betalar mutor i Ryssland”
• LÄS OCKSÅ: ”Det går visst att göra affärer i Kina utan mutor”
• TIPSA OSS! Har du en historia att berätta om svenska mutor utomlands i vår serie ”Blågula mutor”? Har du eller ditt företag tvingats betala ”kickbacks” och medverkat till korruption? Mejla tipsa@svd.se. Du kan även skicka ett krypterat mejl – en extra säkerhetsgaranti.
