- Det var överraskande. Vi har sagt att rent konjunkturmässigt är det inte där skon klämmer om hushållen får en lägre ränta eller inte. Och vi har ingen erfarenhet av så låg ränta, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Hon och kollegorna på Nordea förvånas över sänkningen med tanke på att det finns signaler om att konjunkturbotten kan vara nådd.

- Det ska bli intressant att höra vad de vill få ut av det här. Det är en chansning man tar. Jag är tveksam till om det får någon konjunkturell effekt, säger Annika Winsth.

Hon tror inte att det har haft någon betydelse för beslutet att Stefan Ingves inte närvarat personligen vid mötet.

- Nej det har inte påverkat, de har säkert haft kommunikation, säger Annika Winsth.

Även ekonomerna på SBAB hade räknat med att räntan skulle behållas oförändrad.

- Men det finns en logik i det. Det ser svagt ut i ekonomin, även om exempelvis inköpschefsindex var en positiv signal, säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB.

Från Swedbanks sida hade analytikerna räknat med en repa av det slag som Riksbanken nu erbjuder bankerna, men inte en räntesänkning.

­ Det är ganska aggressivt, med tanke på att ekonomin har visat tecken på att stabilisera sig. Riksbanken ser uppenbarligen att ekonomin är fortsatt väldigt svag och att de behövde ta i allt de har, säger Cecilia Skingsley, analyschef på Swedbank.

Ekonomerna på SEB instämmer i att sänkningen var oväntad.

- Det var duvaktigt, de tog marknaden med överraskning igen. Men det är en sänkning på marginalen. Andra centralbanker i världen har samtidigt parkerat räntan på nivåer från i våras som svar på allt fler tecken om förbättring, säger Johan Javeus, strateg på SEB.

Han påpekar att detta inte ändrar den stora bilden och konstaterar att Riksbanken inte tycker att de tecken på förbättring som finns räcker.

- Nu är tillväxten ett sekundärt problem, inflationen kommer att vara 2 procent 2011, säger Johan Javeus.

Riksbankschefen Stefan Ingves var inte närvarande vid det penningpolitiska mötet på grund av sjukdom. Mötet leddes därför i stället av vice riksbankschefen Svante Öberg och beslut togs av de fem närvarande ledamöterna i Riksbankens direktion.

Riksbanken beslutade också att erbjuda lån till bankerna till fast ränta med en löptid på 12 månader. Syftet är att det ska bidra till lägre finansieringskostnader för bankerna och lägre räntor för företag och hushåll.

- Det är en signal till bankerna att räntan kommer att ligga på en låg nivå under lång tid, säger Johan Javeus.

Tomas Pousette påpekar att åtgärden ökar trovärdigheten för räntebanan.

- Räntan höjs hösten 2010, enligt Riksbanken, och det är svårt att tro något annat när man kan låna till fast ränta under perioden, säger Tomas Pousette.

- Riksbanken gör en variant av det som Europeiska centralbanken gjorde förra veckan, då de gjorde en superrepa och lånade ut 442 miljarder euro till bankerna på 12 månaders horisont. Framför allt är det när man har en fast växelkurs som det är viktigt att överraska, men det är klart att det här kommer att ge reaktioner, säger Cecilia Skingsley.