LÄS MER: ”Krisländer borde sparkas ut ur euron”

Om en knapp månad ska den tyska författningsdomstolen bestämma om stödfonden ESM är förenlig med den tyska författningen och till dess finns inte utrymme för något omfattande stödåtgärder inom eurozonen.

- Vi går in i en sårbar period. Stödköp från Europeiska Centralbanken måste hänga ihop med ett program och innan vi har sett om Spanien ansöker om ett paket och vi har fått ESM på plats så kan det bli problematiskt, säger Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson till SvD Näringsliv.

Vid sidan av framtiden för stödfonden ESM, är Spaniens eventuella ansökan om ett stödprogram den viktigaste frågan under hösten. Finansmarknaden räknar med att det blir ett program och den 2-åriga spanska räntan har sjunkit som en följd av det. Men villkoren för programmet är inte klara och det kan bli bakslag.

- Alla väntar på detaljer i de här arbetsgrupperna och om det inte blir till belåtenhet kan det ju bli ganska svängigt under september och kanske in i oktober… Om det blir en besvikelse skulle det kunna skynda på saker i en negativ rikting men om man kommer fram med ett bra resultat kan det istället bli stabilare, säger Hermansson.

Även nationalekonomen Stefan de Vylder, som i dagarna lagt sista handen vid en bok om eurokrisen, tror på en dramatisk höst. Han lyfter fram den tyska författningsdomstolens besked samt valet i Holland i september.

- Om det holländska valet visar på ökat stöd för eurokritiska partier kan det spä på osäkerheten i hela eurozonen, säger de Vylder.

LÄS MER: ”Den nuvarande krisen är bara en uppvärmning”

En annan kritisk faktor, enligt de Vylder, är risken för en så kallad bankrusning i Spanien, vilket i sin tur är knutet till en eventuell ansökan om ett stödprogram. Om bankkunder börjar ifrågasätta att spanska staten i ett skarpt läge klarar av att stå för insättningsgarantin blir det akut.

- En bankrusning i Grekland har pågått i två år och tycks vara i full gång även i Spanien. Om oron tilltar efter semestrarna kan spanska banker börja krascha på allvar. Bankgarantin förutsätter ju att staten har pengar.

De Vylder räknar med att euron kommer drabbas av avhopp inom högst ett par år, förmodligen går det betydligt fortare än så.

- Jag har väldigt svårt att tro att EMU har 17 länder om ett år eller två. Om Grekland lämnar har jag svårt att se att Portugal och Spanien kan vara kvar. Det kan också vara så att något av de starka länderna lämnar. Jag skulle bli förvånad om man inte just nu sitter och tittar på hur man ska kunna ta sig ut.

Cecilia Hermansson konstaterar att läget i Grekland var som mest kritiskt precis före nyvalet i juni men betecknar läget som forstatt besvärligt.

- Det är inte säkert att de klarar det. Grekland behöver mer tid och det kostar ju mer pengar. September blir en viktig månad när trojkan (EU, ECB och IMF, reds anm) ska utvärdera hur Grekland har implementerat programmet. Då kan det bli så att man att accepterar en förlängning av programmet men det är inget som kommer att hända om inte Grekland har visat upp något, säger hon och sammanfattar läget för euron inför hösten:

-Vi har ändå en pågående politisk process och det innebär att det kommer att ta lite tid. De närmaste månaderna kommer att vara avgörande.

LÄS MER: ”Ledande euroekonomer: Den nuvarande krisen är bara en uppvärmning”