Uppdraget att bilda regering fick högerledaren Antonias Samaras. Dennes Nea Dimokratia backade från 33,5 procent i förra valet till 18,8 procent och 108 mandat men blev ändå största parti. Det innebär enligt det grekiska valsystemet att partiet får ytterligare 50 mandat. Trots detta saknar Nea Dimokratia och socialistiska Pasok två mandat för en egen majoritet.
Foto: Thanassis Stavrakis/ap
Mer tid
Grekerna vill ha två år till på sig att nå målen för minskat budgetunderskott som ingår i kraven för nödlånet. De fem första månaderna i år ökade landets budgetunderskott med 4,5 procent jämfört med samma period 2011. Ökningen var dock mindre än regeringen räknat med.
Stoppa uppsägningar i offentlig sektor
Grekland har lovat stora uppsägningar i offentlig sektor. Dessa vill man nu frysa. Samtidigt finns uppgifter om att den grekiska regeringen istället vill erbjuda sig att skärpa reglerna när det gäller anställningar. Sen tidigare har man sagt att bara en ny ska anställas för varje fem offentliganställda som går i pension. Den siffran kan nu höjas till en ny per 10 anställda som pensioneras framöver.
Sänka skatterna
Grekland tvingades till höjda skatter för att få nödlånet redan 2010. Ni vill regeringen bland annat sänka momsen i restaurangbranschen och jordbruksnäringen. Dessutom vill man utöka den ett-åriga arbetslöshetsersättningen med ytterligare ett år.
Inte dra ner på löner och pensioner
Den grekiska regeringen vill dra tillbaka vissa delar av redan beslutade löne- och pensionssänkningar.
I gengäld för detta erbjuderman sig bland annat att snabba på privatiseringen av offentlig sektor och minska de offentliga utgifterna.
Dessutom finns en plan för att strukturera om landets underskottstyngda pensionsfonder och organisationen för andra offentliga verksamheter som exempelvis sjukhusen. Enligt Wall Street Journal väntas Antonis Samaras regering även inom kort lägga fram ett förslag om en drastisk översyn av landets skuldtyngda järnvägsorganisation.
Grekernas argument för lättnaderna handlar främst om man anser att åtstramningarna de senaste två åren inte har fungerat. Landets ekonomi väntas backa mer än beräknat i år och bland annat skattelättnader ses som ett sätt att försöka stimulera ekonomin.
Den så kallade trojkan, EU-kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska centralbanken (ECB), har hittills varit kallsinniga till grekiska krav på lättnader i åtsramningspaketet. Bland annat sa IMF-chefen Christine Lagarde nyligen att hon ”inte alls är på humör att förhandla eller omförhandla”.
Som argument för den avvisande attityden har bland annat framförts att grekerna än så länge inte kunnat visa upp några större framgångar med att implementera de åtgärder man sen tidigare lovat att genomföra. Att då kräva eftergifter har ansetts orimligt.
Här är några av de punkter som Grekland visat små eller inga resultat på:
• Stänga överflödiga avdelningar och kontor inom statliga myndigheter.
• Privatiseringen av statliga verksamheter och bolag har gått mycket trögt. Bara ett statligt bolag har ännu sålts.
• Avskedandet av offentliganställda har inte gjorts i den omfattning som utlovats.
• Översynen av skattesystemet har inte genomförts.
• Dessutom skulle Grekland identifiera ytterligare möjliga besparingar på 11,5 miljarder euro för de kommande två åren, men några sådana har hittills inte presenterats.
