BONN Klockan tio inleds förhandlingarna i Karlsruhe som hypernervösa börsmäklarna och valutahandlarna kommer att följa på dataskärmar runt om i världen. Gör rättens ordförande Andreas Vosskuhle tummen upp eller tummen ner för den permanenta krisfonden ESM?

– Ett nej till ESM skulle utlösa ett blodbad på marknaderna, säger UniCredits chefsekonom Erik Nielsen till nyhetsbyrån Reuters.

Risken för att de åtta domarna i författningsdomstolens andra kammare fäller en dom som förbjuder Tyskland att delta i ESM eftersom detta strider mot grundlagen bedöms av de flesta som låg, även om ekonomerna vid investmentbanken Morgan Stanley går mot strömmen och bedömer att risken ligger kring 40 procent.

– Konsensus på marknaden är att det inte blir ett regelrätt nej, konstaterar kreditvärderingsinstitutet Fitch.

27

procent av grundkapitalet i ESM kommer från Tyskland.

De flesta räknar i stället med ett ”Ja, men”, ett villkorat godkännande av krisfonden som tyska parlamentet redan har godkänt men som har stoppats av att över 37000 tyskar har klagat hos landets högsta domstol.

Motståndarna hävdar att demokratin sätts ur spel när finanspolitiken inte längre kontrolleras av de folkvalda. Den så kallade skuldbromsen i finanspakten begränsar dessutom delstaternas och kommunernas rätt att utforma sina egna finanser.

– Många tyskar är oroade och upprörda över att finanspolitik och suveränitet en gång för alla ska flyttas över till Bryssel utan att medborgarna får yttra sig, säger Roman Huber, ordförande i föreningen ”Mehr Demokratie” som är en av sammanlagt tre organisationer som har klagat hos författningsdomstolen.

TIDPUNKTERNA ATT HÅLLA KOLL PÅ IDAG:
09.00: Besked om bankunionen
10.00: Godkänt för EU:s krisfond?
19.00: Täcket av för nya Iphone
21.00: Nederländernas vallokaler stänger

Kritiken har ett brett stöd i den tyska befolkningen. I den senaste opinionsmätningen genomförd av YouGov hoppas 54 procent av de tillfrågade att domstolen ska fälla ESM. Inte mer än 25 procent vill att det på onsdag blir grönt ljus för krisfonden.

• LÄS MER: Tyskland värnar om euron

På spel står inte bara Tysklands deltagande i ESM utan euroräddningens hela arkitektur. Europeiska Centralbankens beslut i förra veckan att stödköpa utsatta statspapper i obegränsad omfattning var ett viktigt steg som togs emot med jubel på marknaderna.

Men utan ESM och dess eldkraft på 500 miljarder euro som fonden ska kunna låna upp på kapitalmarknaden är hela planen makulatur.

Problemet är att ESM träder i kraft först när avtalet har ratificerats av länder som tillsammans svarar för 90 procent det insatta kapitalet på 700 miljoner euro. Därmed står och faller allt med Tyskland som bidrar med hela 27 procent. Är domarna i Karlsruhe beredda att stjälpa avtalet?

– Konstitutionen gäller även i kristider, förklarade rättens ordförande Andreas Vosskuhle redan i början av juli när förfarandet inleddes.

Det låter omedgörligt. Men författningsdomstolen har genom åren visat sig vara tämligen flexibel och pragmatisk.

– Domarna kommer att mana och peka på att det finns gränser för den europeiska integrationen, tror Joachim Wieland, professor för offentlig rätt vid högskolan i Speyer.

Redan 1993 och 2009 när författningsdomstolen tog ställning till Maastrichtfördraget och sedan Lissabonfördraget varnade domarna för en ”automatik” mot mer integration, men förklarade samtidigt att fördragen inte strider mot grundlagen.

Ett nej till ESM skulle utlösa ett blodbad på marknaderna.

UniCredits chefsekonom Erik Nielsen.

Hur skulle då ett villkorat ja på onsdag kunna se ut?

Det mest sannolika är att domarna kräver att parlamentet får mer insyn i och mer kontroll över krispolitiken. Tänkbart är också att det fastställs ett tak på 190 miljarder euro för Tysklands deltagande, motsvarande dagens tyska andel på 27 procent av ESM-kapitalet.

• PERSPEKTIV: Fyra som kan frälsa Europa

Inget av detta skulle vara en katastrof. Men risken är att ESM blir mindre flexibelt och förlorar slagkraft.

Författningsdomstolen skapades 1951 som en oberoende högsta kontrollinstans. Läxan som tyskarna hade lärt sig av det turbulenta 1930-talet var att nazisterna kom till makten genom val och sedan genom att sätta författningen ur spel. Detta skulle aldrig mer få upprepas.

– För flertalet tyskar är domstolen dessutom ett bålverk som ska försvara nationella intressen och förhindra att den europeiska integrationen bit för bit urholkar den tyska konstitutionen, fastslår Renate Köcher, chef för opinionsmätningsinstitutet Allensbach.

Inte undra på att domstolen och grundlagen som den vakar över är Tysklands mest betrodda institution, före polisen, parlamentet och regeringen.

• LÄS MER: EMU: Euroländerna sätter villkor för finansiellt stöd
• LÄS OCKSÅ: ECB:s aggressiva insats ska rädda euron
• CERVENKA: ”Den blinda fläcken”