När Vladimir Putin lämnar över den ryska presidentposten efter valet på söndag gör han det ”med flaggan i topp”, för att citera Handelsbankens makroekonom, tillika Rysslandskännaren Gunnar Tersman.

- Ekonomiskt sett har Putin varit den mest framgångsrika regenten i Rysslands historia, säger Gunnar Tersman i en intervju med E24.

Gunnar Tersman vill inte gå så långt som att säga att han på något sätt ”tycker om” Putin och hans metoder. Men han medger att ekonomer i viss mån uppskattar en del av de saker den ryske snart före detta presidenten medfört:

- Många uppskattar det stabila ramverk som Putin och hans styre implementerat, säger han.

Bilden bekräftas av Per Brilioth, vd för Lundinbolagen Vostok Gas (Gazproms fjärde största ägare) och investmentbolaget Vostok Nafta, en av många finansmän som gillar sittande presidenten Vladimir Putin.

- Förut kunde man inte planera längre än två till tre månader framåt. Därför vågade man inte investera i sina företag. Med Putin kan man planera två till tre år framåt. Och under de förutsättningarna vill man investera, säger Per Brilioth.

Han kallar Putin för en liberal politiker.

- Jag skulle nog kalla Putin för liberal. Men att liberalisera à la USA eller England är inte realistiskt. Det skulle resultera i det kaos som rådde på 1990-talet i Ryssland. Den stabilitet som nu råder tack vare Putin och den nuvarande regeringen är positiv, fortsätter Per Brilioth.

Förutom den relativa stabilitet som inneburit att det idag är fullt möjligt, om än en smula komplicerat, att göra bra affärer i Ryssland, pekar Gunnar Tersman från Handelsbanken på faktumet att Putin bedrivit en ansvarsfull makroekonomisk politik:

- Putin har varit mycket konservativ och ansvarsfull i användandet av Rysslands oljepengar. Man har sparat mycket och har en oerhört stark statsbudget, säger Gunnar Tersman, som nu hoppas att det ansvarsfulla förhållningssättet gentemot oljeinkomsterna ska bestå.

Men Putin är inte odelat populär, vare sig bland västerländska ekonomer eller ryska affärsmän. Kritik har riktats mot att Rysslands allt mer centralstyrda ekonomi står svagt rustad inför en framtid utan olja och att landets ekonomiska prestation faktiskt ser svag ut i jämförelse med andra forna sovjetstater. Dessutom präglas landet av en utbredd korruption och en skenande inflation som landade på 12 procent förra året.

Svensken Anders Åslund, från Peterson Institut, tillhör en av Putinstyrets hårdaste kritiker och menar att han är en bluff:

- Under sin andra mandatperiod har Putin inte genomfört en enda ekonomisk reform och har därför ingen del i den ryska tillväxten. Hans enda bedrift har varit att återinföra totalitäritet och låta gamla KGB-vänner från St. Petersburg hänge sig åt den laglösa åternationalisering som har saktat ner produktion och investeringar, skriver Åslund i en debattartikel i Moscow Times.

Om Putins ande kommer att fortsätta vila över Kreml när Medvedev tar över tvista de lärde. Under Putins styre har en betydande del av makt och beslutsfattande förlagts till presidentposten, som nu överges av Putin.

- Frågan är hur stor lojalitet kommande president Medvedev känner mot Putin och det gamla styret. Teoretiskt kan man inte känna sig helt säker på att Medvedev följer i Putins hjulspår även om det verkar vara det mest troliga, säger Gunnar Tersman.

Medvedev åternjuter inte heller stöd av utvandrade ryska oligarker, en pengastark gruppering:

- Det finns folk som tjänade mycket pengar under kaoset på 1990-talet, och som vill ha tillbaka de förhållandena. Många av dessa stöder Michail Kasianov, förr premiärminister under Vladimir Putin, säger Per Brilioth