Först ut var Bjørn Wiggen, som varit koncernchef i Orkla i 19 månader. Han är den tredje koncernchefen i Orkla som blivit ovän med den största ägaren och styrelseordföranden Stein Erik Hagen. Dagens Næringsliv skrev om Wiggens avgång redan i lördags – företaget skickade ut ett börsmeddelande först på måndagen. Oslo Börs undersöker nu om det läckt ut information från styrelsemötet.

Strategin har länge varit att renodla Orkla som ett företag som satsar på utveckla egna märkesvaror, eller brands, som det brukar kallas på engelska. Företaget producerar allt från Grandiosa – de frusna pizzor som blivit Norges nationalrätt – till Kalles kaviar, som det en gång i tiden köpte från Volvo. Omsättningen för märkesvaror i Sverige är på 6,5 miljarder svenska kronor. Orkla äger också det svenska aluminiumföretaget Sapa.

Även om Wiggen följt strategin att sälja ut det som inte hörde till kärnverksamheten var Hagen missnöjd med takten. Wiggen var inte snabb nog att köpa upp andra företag med märkesvaror. Hagen satte därför in sin gamle vän Åge Korsvold som koncernchef, en tillfällig lösning. Samtidigt med Wiggen försvann chefen för just märkesvarorna, Torkild Nordberg, som haft det jobbet sedan 2002.

I Telenor är det styrelseordföranden Harald Norvik som förlorade huvudägarens förtroende. Den norska staten äger 54 procent av telebolaget. Näringsministern Trond Giske var missnöjd med att Telenor sålde sin andel på 50 procent av norska TV2 till danska Egmont. Han försökte pressa styrelsen i Telenor till att inte sälja sina aktier och fick hård kritik från oppositionen, som ansåg att han skulle hålla sig de riktlinjer för statligt ägande som finns.

Harald Norvik har tidigare varit bland annat varit koncernchef i Statoil och styrelseordförande för Oslo börs. Han tar förmodligen konflikten med jämnmod men spänningen är stor när det gäller vem som kommer att efterträda honom. Att han försvinner innebär också att koncernchefen Jon Fredrik Baksaas sitter osäkert.

Han tvingades nyligen gå ut med nyheten att Telenor i tisdagens kvartalsrapport skulle skriva ned hela investeringen som gjorts för att komma in på mobilmarknaden i Indien. Företaget förlorade tidigare i år sina 22 licenser i landet på grund av att dess indiska partner, Unitech, mutat sig till att betala mindre för dem än vad de borde ha gjort, enligt en dom i Högsta domstolen.

Jämfört med andra telebolag har Telenor klarat sig bra.

Den som köpte 100 aktier i Telenor den 21 juni 2002, när Jon Fredrik Baksaas tog över, fick betala 3840 kronor. I dag hade de aktierna varit värda 10430 kronor och dessutom hade man fått en aktieutdelning på 1715 kronor.

Kritikerna påpekar att en stor del av Telenors mest lönsamma investeringar ändå gjordes innan Baksaas fick ansvaret.

Minst dramatisk var nyheten om att försäkringsbolaget Storebrands koncernchef Idar Kreutzer avgår efter tolv år. Under hans år har det varit många spekulationer om att företaget skulle köpas upp. Finska Sampo var en het friare, medan DnB och Gjensidige i Norge också hörde till dem som kunde tänka sig att ta över.

–Vi har bjudits upp ofta, men det blev inte så mycket dansande, kommenterade Idar Kreutzer torrt när han hade varit koncernchef i tio år.

Han kommer nu överta som chef för finansnäringens branschorganisation FNO.