Det var dåvarande president Richard Nixon som förklarade att USA inte längre tänkte leva upp till löftet att växla in en dollar mot guld till priset 35 dollar per uns (drygt 31 gram).

Sedan dess har världen i praktiken levt med helt flytande så kallade pappersvalutor, eller snarare cyberpengar eftersom nästan alla pengar bara existerar som digitala ettor och nollor.

De enorma guldreserver som då, i början av 1970-talet, låg i valven hos världens centralbanker hade plötsligt helt spelat ut sin praktiska roll.

Under decennierna fram till finanskrisen 2008 sålde också världens centralbanker guld i stadig takt.

Men då hände något. Centralbanker som Federal Reserve och Europeiska centralbanken ECB började då i enorm omfattning trycka pengar för att hejda krisen.

• LÄS MER: "Dyrt guld lyfter Tanzania"

Det fick många centralbankskollegor, framförallt i Östeuropa, Latinamerika och Asien, att börja köpa guld. Sedan 2009 har centralbanker varit nettoköpare av guld, det vill säga de sammanlagda köpen har varit större än de sammanlagda försäljningarna.

Köpen kan ses som en misstro mot de stora pappersvalutorna dollar och euro. Perioder när centalbanker trycker pengar brukar oftast följas av höjd inflation, vilket är samma sak som att papperspengar faller i värde och köpkraften urholkas.

Och 2012 har intresset för guldet fortsatt. Enligt statistik från branschorganisationen World Gold Council köpte centralbanker 157,5 ton guld under andra kvartalet. Det innebär en ökning med hela 138 procent jämfört med samma period för ett år sedan, och är den högsta siffran för ett enskilt kvartal sedan köpen inleddes 2009. Det innebär också att köpsuget bland världens centralbanker är det högsta sedan mitten på 1960-talet.

• LÄS MER: "Guldrushen klingar av"

Största köpare de senaste åren har varit Rysslands centralbank. De senaste fem åren har Ryssland fyllt på med sina guldreserver med över 500 ton guld. Tvåa är Kina med 454 ton och Indien 200 ton.

Den ryska guldreserven är nu uppe i 920 ton.

För ryssarna har det varit en bra affär, eftersom guldpriset stigit kraftigt de senaste fem åren. Dagens nivå på cirka 1 600 dollar per uns är dock under toppnivåerna från i slutet av 2011 då guldet kostade 1 900 dollar per uns.

Statistiken från World Gold Council visar också att samtidigt som vissa centralbanker gillar den ädelmetallen föll den totala efterfrågan på guld i världen under andra kvartalet, när smyckesköpare i framförallt Kina och Indien höll hårdare i plånboken.

• LÄS OCKSÅ: "En gyllene inkomst med baksidor"