I en av de rikaste stadsdelarna i Río de Janeiro finns en bilbutik med namnet Gotland. Den ligger bara ett stenkast från herrgårdar som huserar tv-kändisar, fotbollsstjärnor och en växande ekonomisk elit, och är av Volvos 19 butiker i Brasilien.

Utomhus är hettan slående trots att vinter ännu inte blivit sommar, innanför butikens glasväggar är det däremot svalkande 19 grader. Mellan välpolerade Volvobilar går kostymklädda försäljare. Den ende som inte jobbar i butiken är Ozeas Gabriel de Matos. Han sitter bekvämt i en undanskymd soffa och tittar på tv. I tre timmar har han väntat på att få hämta ut chefens nya stadsjeep. En Volvo XC90. Snart hoppas han att bilen ska vara redo så att han kan ställa den i garaget bredvid ägarens två Land Rovers.

– Det är en lyxbil, att jämföra med BMW, Mercedes och andra tyska bilmärken, säger Ozeas Gabriel de Matos och slänger en uppskattande blick mot visningsexemplaret.

Själv skulle han aldrig ha råd att köpa bilen. Prislappen ligger på 235 000 reais, nästan 800 000 kronor. För den som tjänar minimilön i Brasilien motsvarar det mer än 30 årslöner.

13,4

miljarder kronor var Sveriges export till Brasilien 2011, en ökning med 24 procent jämfört med 2010.

Det är människor ur en överklass och en övre medelklass som butiken riktar sig till. En grupp som blivit allt större i Brasilien, på mindre än tio år har mer än 20 miljoner människor lyfts ur fattigdom. Och medan andra marknader har kantats av problem så har Volvos försäljning i Brasilien gått bra. Bara mellan 2009 och 2011 femfaldigade Volvo antalet sålda bilar till 5 000. Men i oktober förra året vände trenden. Regeringen höjde importskatten på fordon med 30 procent och i butiken i Río de Janeiro gick försäljningschefen Fernando Reis från att sälja 50 bilar i månaden till 30.

– Förändringen skedde över en natt. Det är klart att det märks, skatterna har alltid varig höga men helt plötsligt var den inhemska konkurrensen en helt annan, säger han.

Snabbt förändrade villkor och höga skatter är bara två nackdelar som representanter för svenska företag talar om i Brasilien. Bristen på kvalificerad arbetskraft är en annan, som dessutom leder till att lönerna stiger i betydligt snabbare takt än produktiviteten. På Skanskas huvudkontor i São Paulo oroar sig personalchefen Edna Morilla över utvecklingen.

– Antalet ingenjörer i Brasilien kan inte fylla behovet. Antingen letar vi efter arbetskraft utomlands för att hålla våra projekt rullande eller så avstannar landets utveckling. Vi har inte nog med utbildade människor för att slutföra vad vi har påbörjat, säger hon.

På tio år har Skanska växt till att bli ett av Brasiliens största företag inom energisektorn med 5 000 anställda i stora projekt såsom bygget av en naturgasanläggning i Rio de Janeiro. Företagets Brasilienchef, Nelson Branco Marchetti, tror på en fortsatt tillväxt men delar samtidigt oron över svårigheterna att hitta personal – en utmaning som han kallar företagets största. Nu ser han möjligheter att ge sig in i en ny bransch, infrastruktursektorn, men även där är bristen på kvalificerad arbetskraft stor.

Trots svårigheterna anser han att det finns anledning att se positivt på framtiden.

– Brasilien har blivit ekonomiskt och politiskt stabilt, och den största fördelen är marknadens storlek. Invånarna i resten av länderna i Sydamerika är lika många som invånarna i Brasilien. Invånarna kommer att få landet att fortsätta växa, säger Nelson Branco Marchetti.

Just den stora befolkningen och dess växande köpkraft är det triumfkort som talar till Brasiliens fördel och som gör att majoriteten av de över 200 svenska företagen på plats ser en stor potential i marknaden. Redan hem för omkring 200 miljoner brasilianare är landet världens femte folkrikaste. Det amerikanska konsultföretaget Mc Kinsey beräknar att på tio år kommer hushållen att öka sin konsumtion med 60 procent. Det skulle innebära att brasilianarna handlade varor och tjänster för mer än 4000 miljarder kronor.

Lägg där till en rad stora evenemang som fotbolls-VM 2014 och de olympiska spelen 2016 som väntas inbringa intäkter i mångmiljonklassen och som har fått den brasilianska regeringen att öppna på plånboken. I mitten av augusti presenterade president Dilma Rousseff ett infrastrukturpaket om 440 miljarder kronor. Satsningen är en del av ett försök att stimulera ekonomin och öka investeringarna i järnvägar och motorvägar, flygplatser och hamnar. Förhoppningen är att kapaciteten ska fördubblas på landets motorvägar.

Utmaningen är inte att gå konsumtionen att öka, problematiken är ligger snarare i hur vi ska kunna höja produktiviteten och få fler investeringar. Inga av dessa problem har ngra snabba lösningar, säger Alexandre Schwartsman.

Utmaningen är inte att få konsumtionen att öka, problematiken ligger snarare i hur vi ska kunna höja produktiviteten och få fler investeringar. Ingen av dessa problem har några snabba lösningar.

Alexandre Schwartsman, tidigare styrelseledamot i brasilianska Riksbanken.

Stora strukturprogram kombinerat med hjälp från centralbanker har injicerat nytt hopp inom industrin, frågan är om konstgjord andning räcker. I år beräknas tillväxten landa på 1,64 procent, betydligt lägre än de 7,5 procent som ekonomin växte med 2010 och också märkbart lägre än vad många hoppats på från det som marknadsförts som inte bara Latinamerikas utan även en av världens fyra största tillväxtländer.

En undersökning från brasilianska centralbanken där marknadsekonomer fått ge sin syn på industrin visar att produktionen väntas falla med 1,78 procent i år. Enligt ekonomen Alexandre Schwartsman, tidigare styrelseledamot i brasilianska Riksbanken och numera oberoende konsult, befinner sig landets industri i ett vägskäl.

– Utmaningen är inte att få konsumtionen att öka, problematiken ligger snarare i hur vi ska kunna höja produktiviteten och få fler investeringar. Ingen av dessa problem har några snabba lösningar.

Alexandre Schwartsman tycker att infrastrukturpaketet är ett bra initiativ men kallar det för en ”liten investering” som omfattar mindre än en procent av BNP.

Svenska företag är mer optimistiska. Beviset på företagsledarnas tro på att Brasilien ska välja rätt väg finns på nionde våningen i en av skyskraporna i São Paulos finanskvarter. Här håller Juliana Sá, chef över internationella relationer på reklambyrån SA Comunicação, på att sammanställa resultatet av en omfattande enkätundersökning.

På uppdrag av Svensk-brasilianska Handelskammaren har 115 företagsledare på företag med koppling till Sverige tillfrågats om sin syn på Brasilien. Svaren som har inkommit från 82 företag visar en stor tro på och vilja att växa. Hälften planerar att öka antalet anställda, lika många att utöka verksamheten till fler länder i Latinamerika, och nästan alla planerar att genomföra investeringar under det närmsta året.

– Svenska företag satsar på Brasilien, sammanfattar Juliana Sá.

Resultatet ligger i linje med Exportrådets senaste version av exportchefsindex som visar att Sydamerika står ut som en framtidsmarknad när hoppet till den globala ekonomin mörknar. Sydamerika är med andra ord den enda regionen där svenska exportchefer är mer optimistiska gällande framtiden än tidigare.

Under en timme har två kunder med välputsade skor gått in genom glasdörrarna till butiken Gotland. Ingen av dem stannade mer än några minuter. Men medan diskussionen i Sverige handlar om en jakt efter pengar och ett sökande efter nytt bränsle till fallande försäljning så väntar försäljningschefen Fernando Reis på att två nya försäljningsställen ska öppna portarna i staden. Importskatt eller inte, han är övertygad om att försäljningen kommer att ta fart igen.

– Svenskt säljer och allt med Volvo, från produktion och miljötänk till säkerhet, är just svenskt. Ursprunget är jätteviktigt och vad som gör att vi kan sälja en premiumprodukt.

I Brasilien är kriser vardagsmat och optimismen en del av kulturen. På 1970-talet växte landet i rekordfart och São Paulo kallades för Sveriges tredje största industristad – ett epitet som har bitit sig fast. Men redan ett årtionde senare föll ekonomin platt under en allt för tung skuldbörda och hyperinflation. Kanske är det vad som har gjort att brasilianarna själva med jämna mellanrum kallar Brasilien det eviga framtidslandet.

Det är inte första gången som landet utmålas som en växande ekonomisk stormakt. Brasilien ska ha fått självaste Gustav Vasa att utbrista: ”Detta århundrade kommer att bli Amerikas århundrade.” Nu är företagsledare på svenska företag redo att satsa pengar på att det kommande decenniet ligger för Brasilien. Framtiden lär ge svar på om de får rätt.