Den här veckan passerades en viktig milstolpe i Islands långa och tuffa färd tillbaka mot ekonomisk normalitet. Ett avtal har träffats mellan regeringen, bankerna och deras långivare om att den 14 augusti på nytt sjösätta två självständiga banker.

Det var i oktober i fjol som Glitnir och Kaupthing förstatligades under den akuta isländska krisen. Nu kommer de att återuppstå som Islandsbanki respektive Nya Kaupthing med 100 respektive 87 procent privat ägande. Även den tredje banken, Landsbanki, kommer att rekapitaliseras men behållas statlig.

- Det är ett oerhört viktigt steg. Det har varit en tuff process som har tagit mycket längre tid än vad vi hade hoppats. Nu kan vi bygga upp tilliten till vårt banksystem igen och få en bättre tillgång till den internationella finansmarknaden, säger Steingrímur J. Sigfússon.

Men någon tillbakagång till forna dagar då bankerna med aggressiv utlåning och stora uppköp utomlands byggde upp alldeles för stora balansräkningar är det inte tal om.

- Nu upprättar vi ett vanligt, inhemskt banksystem för den reala ekonomin på Island. De här bankerna ska inte få köra ut i världen på samma sätt som förr utan de ska tjäna det isländska folket, säger han och fortsätter:

- Deras experiment med internationell banking blev inte så lyckade och jag tror att det skulle vara svårt för en isländsk bank att göra det igen. Tillsynen kommer att bli mycket strängare nu, säger han.

En positiv sak är att kostnaden för de isländska skattebetalarna ser ut att bli lägre än befarat. Nu pratar finansministern om att kostnaden för att omstarta bankerna kanske blir knappt 200 miljarder isländska kronor, runt 12 miljarder svenska kronor. Tidigare har det talats om en summa på nästan det dubbla.

Men bankpaketet är bara en del i ett komplicerat pussel för att återuppbygga den isländska ekonomin. Initierade bedömare på ön talar om fyra andra huvudfrågor.

*IMF-lånen. Ännu har bara en första del på 2,1 miljarder dollar betalats ut. De nordiska lånen på 2,5 miljarder dollar har ännu inte betalats ut utan ska godkännas av IMF tidigast i augusti.

*Stabilitetspaketet. I juni presenterades ett avtal mellan kommuner, arbetsgivare och fackföreningar för att bland annat stabilisera valutan och få igång investeringar och export.

*Ice Save-förhandlingarna. Fortfarande är inte frågan om hur spararna i Landsbankis kollapsade sparbank i Nederländerna och Storbritannien ska kompenseras avgjord.

*EU-medlemskapet. Den 16 juli beslutade det isländska parlamentet att en EU-ansökan ska skickas in, en process som väntas ta flera år.

Just den sista frågan är särskilt komplex för Steingrímur J. Sigfússon eftersom han tillhör det mindre regeringspartiet Gröna Vänstern som motsätter sig ett medlemskap.

- Det här är en mycket kontroversiell sak på Island. Och visst är det lite märkligt att vi är två partier i regeringen med olika åsikter. Men vi har i alla fall gått med på att starta förhandlingar om ett medlemskap för att se vilka villkor vi kan få. Sedan får folket ta ställning i en folkomröstning, säger han.

- Det finns många tveksamma frågor, både när det gäller fiskeripolitiken och jordbruket och även när det gäller det demokratiska underskottet inom EU. Sedan får man inte glömma att vi är en ung nation som blev självständig så sent som 1944 och vi är mycket måna om vår självständighet, säger Steingrímur J. Sigfússon.

Den isländska styrräntan har sänkts i flera steg från toppen men ligger fortfarande på 12 procent. Enligt finansministern finns ett slags informellt mål i stabilitetspaketet att räntan ska komma ned till att bara ligga 4 procentenheter över euro-ländernas ränta.

- Arbetsmarknadens parter vill sätta press på centralbanken. Och vi väntar oss och önskar att räntan ska sänkas under de närmaste månaderna. I en sådan här ekonomisk nedgång är det mycket tufft att köra med så här hög ränta. Det är en förutsättning att räntan och inflationen kommer ner under hösten så att vi får igång investeringarna.

Annars tycker finansministern att flera indikatorer är bättre nu än vad som befarades i vintras. Arbetslösheten ligger på ”bara” på drygt 8,5 procent och BNP-raset ser inte ut att bli tvåsiffrigt.

- Vissa saker utvecklar sig lite bättre än vad vi trott. Istället för att BNP kommer falla med 10,5-11 procent i år så kanske det blir drygt 9 procent. Det är faktiskt en stor skillnad, säger Steingrímur J. Sigfússon.