Prognoser är visserligen bara prognoser, men Swedbank sänker kraftigt sina bedömningar av den ekonomiska utvecklingen i Baltikum och då framför allt i Lettland, men även Estland och Litauen kommer att dras ned mycket djupt under det innevarande året.
Tyvärr är det nog så att det finns mera realism i denna prognos än de som man tidigare levererat.
Den stora och ännu obesvarade frågan är hur djupt den egna banken, som, liksom även kollegan SEB och även Nordea, har en stor utlåning i dessa länder, kommer att drabbas. Uppenbart är att det kommer att bli mycket svårt att undvika mycket massiva kreditförluster.
För Lettland riskerar ekonomin att krympa under det innevarande året med tio procent, vilket många ekonomer, i brist på andra definitioner, brukar använda som gräns för när en ekonomi faller från djup recession till depression.
Det är en drastisk försämring från Swedbanks egen prognos från slutet av november då de trodde att Lettlands ekonomi skulle krympa med fyra procent. För Estland räknar Swedbank nu med att ekonomin krymper med 7 procent i år och för Litauen med 4,5 procent.
Även här har Swedbank sänkt prognoserna kraftigt. Swedbank målar även upp en än dystrare utveckling än vad EU kommissionens bedömningar för en dryg vecka sedan.
Ingen av de traditionella prognoslevererande instituten, (bankerna, EU, IMF med flera) har hittills ”vågat” måla fram det depressionsscenario för Baltikum som Swedbank nu levererar, utan det har varit förbehållet oberoende ekonomer och möjligen även Lettlands finansminister Ivars Godmanis som för nåon vecka sedan varnade att ekonomin skulle kunna krympa med 10-13 procent.
Den ekonomiska kollapsen kommer att falla mycket tungt på de svenska bankerna, som är de helt dominerande kreditgivarna i dessa länder. Hur stora förlusterna kommer att bli är svårt att bedöma, men sannolikt kommer de att bli större, relativt kreditportföljernas storlek, än de som svenska och finska banker genomled i början av 90-talet, utan mera likna utvecklingen för de asiatiska ländernas banker under Asienkrisen.
Lettland är extra hårt utsatt och det är tveksamt om de nödkrediter på 7,5 miljarder euro som IMF och de nordiska länderna hittills har ställt upp med är tillräckliga. Den mycket dystra ekonomiska utvecklingen kommer att sätta dessa länder under ett enormt tryck med risk för stor social oro, som kan försämra läget ytterligare.
Utvecklingen kommer att sätta mycket höga krav på ansvarstagandet och krishanteringsförmågan inom dessa länder och även inom EU. Och det är inte bara de baltiska länderna som riskerar att implodera.
