De som följt rapporteringen kring eurokrisen den senaste tiden kan säkert gissa sig till vilket detta land är: det börjar på T och slutar på yskland.

Bankunionen har varit en omdebatterad fråga allt sedan idén fördes fram på ett EU-toppmöte i juni. Den beskrevs då som ett sätt att råda bot på den eskalerande krisen i Europa. Bankunionen innebär en stor maktförflyttning från enskilda länder till Bryssel och anses som ett första steg mot en fullfjädrad finanspolitisk union.

TIDPUNKTERNA ATT HÅLLA KOLL PÅ IDAG:
09.00: Besked om bankunionen
10.00: Godkänt för EU:s krisfond?
19.00: Täcket av för nya Iphone
21.00: Nederländernas vallokaler stänger

Syftet är att försöka stärka upp den sköra banksektorn och därmed bryta den onda spiral som flera länder hamnat i där sjuka banker smittar ned statens finanser, vilket i sin tur sätter ytterligare press på banksystemet.

Enligt dokument som läckt ut inför onsdagens presentation, och som bland annat Financial Times tagit del av, kommer EU-kommissionen att föreslå att Europeiska centralbanken ECB får rollen som övervakare av alla 6000 banker i eurozonens 17 länder. ECB kommer bland annat att få rätten att dela ut och dra in banktillstånd och kunna tvinga banker att ta in nytt kapital.

Detta lär bli den första stridsfrågan. Tyskland har nämligen motsatt sig att ECB ska få övervaka alla banker, enligt tyskarna räcker det med om de största så kallade systemviktiga bankerna ingår. I Tyskland finns ofta starka politiska band mellan staten och regionala banker, så kallade Landesbanker.

Enligt förslaget som läckt ut ska visserligen ECB börja med att från med januari övervaka de banker som redan fått statlig nödhjälp, lägga till de 20-25 största i juli nästa år och sedan lägga till övriga banker från och med 2014.

LÄS MER: Bankunion kan dröja flera år

LÄS MER: ECB ska övervaka alla banker

Men den tyska finansministern Wolfgang Schäuble har uttryckt stor skepsis mot planen, och menar att ECB under överskådlig tid inte kommer att ha resurser för ett sådant omfattande uppdrag.

Även Storbritannien kan komma att ha invändningar. Landet, som inte är med i euron och har några av Europas största banker, har uttryckt oro för att ECB kommer att få makt även över brittiska banker. Enligt EU:s förslag ska detta lösas genom att den nuvarande europeiska bankmyndigheten EBA, som styr regelverket för banker i alla 27 EU-länder, fortfarande ska spela en aktiv roll och ”samarbeta nära” med ECB.

Ett av huvudsyftena med en bankunion är att kunna sätta in mer pengar i banker utan att det belastar respektive lands statsbudget. Det räddningspaket på 100 miljarder euro som ska rädda Spaniens banker är pengar som den redan pressade regeringen i Madrid måste låna. Den nya bankunionen innebär att pengarna istället kan komma från räddningsfonden ESM som ska utrustas med 500 miljarder euro.

Dessutom väntas bankunionen innebära en gemensam insättningsgaranti för banker i Europa, det vill säga att om en bank går omkull så garanterar alla euroländer tillsammans att sparare får tillbaka sina pengar upp till ett visst belopp. Idag ligger garantin på de enskilda länderna. Eftersom det handlar om sammanlagt 5 000 miljarder euro som ska garanteras är det ingen liten fråga.

Även där visar Tyskland tvekan, eftersom man anser att EU först måste ha mekanismer för att utöva kontroll på enskilda länders finanspolitik innan andra länder kan vara villiga att bära en del av deras risker.

Förslaget ska presenteras av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och kommissionären ansvarig för finansektorn, Michel Barnier. Bråttom är det, EU-länderna har bara några månader på sig att säga ja eller nej till förslaget som är tänkt att klubbas vid toppmötet den 13-14 december.

Sverige ställer sig delvis bakom Tyskland. I samband med att Wolfgang Schäuble besökte Stockholm förra veckan förklarade finansminister Anders Borg att det inte finns resurser och personal att övervaka eurozonens alla banker och att det kommer dröja år innan det finns en bankunion som Sverige kan ta ställning till.

Bäddat för bråk om bankunion