Scanpix
”Bertil” är en svensk erfaren företagare i Kina som går med på att prata med SvD Näringsliv mot löfte om anonymitet.
– Jag ville inte. Men det finns inte en chans i helvetet att vi skulle ha fått den här ordern om vi inte betalade.
Han berättar att de gått med på att betala 20 procent i kickback, muta, till inköparna på ett kinesiskt företag för att de skulle välja Bertils företag som leverantör. Det motsvarar ungefär en miljon kronor. Bertil berättar att han är under press hemifrån.
– Jag, som alla andra som är utskickade till Kina, är här för att leverera tillväxt, och klarar jag inte det så behåller jag inte jobbet, säger Bertil.
Han berättar att samma korrupta inköpsavdelning senare erbjöd honom att få en del av mutpengarna.
– De föreslog att jag inte bara skulle blåsa deras arbetsgivare utan även min, och ta pengar rakt i fickan. Ur deras synpunkt skulle det ge mig ett intresse att fortsätta ge dem kickbacks.
Men Bertil sade nej till erbjudandet.
– Min gräns går vid att själv ta pengar. En annan anledning är att då skulle jag sätta standard för mina egna anställda att det är okej att blåsa arbetsgivaren, och det har jag inget intresse av.
Hur vanligt tror du det är med korruption i svenska bolag i Kina?
5
av 21 deltagande företag i undersökningen uppger att de har upptäckt fall av bedrägeri de senaste 12 månaderna. Ytterligare sex företag misstänker att bedrägeri har förekommit i organisationen, men att dessa inte har blivit upptäckta, enligt Henrik Lind som gjort undersökningen.
Bertil understryker samtidigt att han bara behövt betala mutor en gång. Det finns också fördelar med kickbacks, säger han.
– Kinesiska bolag är inte kända för att hålla kontrakt och betala i tid. Men med mutor har du någon på andra sidan som har ett intresse av att de följer avtalet.
Lars-Åke Severin, vd för säkerhetskonsultfirman PSU i Peking, ger en liknande mörk bild:
– Alla svenska bolag som varit verksamma här något år har antingen upplevt problemet eller så är det något som pågår i organisationen som de inte upptäckt ännu.
Det finns enligt statistiken cirka 600 svenska bolag verksamma i Kina. Severin menar att det finns en utbredd naivitet.
– På huvudkontoret i Sverige finns ingen kunskap och ingen insikt i den kultur som råder i Kina. Man fattar inte hur man ska stödja den lokala ledningen.
Kina är på 75:e plats på Transparency Internationals korruptionsindex. Sverige rankas som fyra.
– Bland svenska företagare är det som om man låtsas som att problemet inte finns.
Risken för upptäckt är samtidigt låg. Mats Harborn, ordförande för Svenska Handelskammaren i Kina, säger att han inte känner till något svenskt bolag som dömts för mutbrott.
Telekomjätten Ericsson var inblandad i en härva där flera chefer i operatören China Mobile dömdes för att ha tagit mutor. Chefen för China Mobile i staden Chongqing Shen Changfu fick dödsstraff med uppskov.
Enligt åtalet hade Ericsson mutat honom med sammanlagt 17,5 miljoner yuan, vilket är ungefär lika mycket i kronor, rapporterar affärsmagasinet Caixin.
Även om korruptionen är en stor snackis bland svenska företagare i Kina, är den officiella versionen en annan. Enligt Mats Harborn har handelskammaren inte fokuserat på ämnet.
– Jag kan inte säga att det här är ett problem som diskuteras bland våra medlemmar.
Harborn medger dock att det finns en naivitet bland svenska företagare.
– Ja, det kan jag skriva under på. Vi kommer från en miljö där man tror att man kan lita på sina medarbetare och andra, och den typen av tillit ska man kanske inte ha här innan man känner att medarbetarna verkligen köpt vårt sätt att tänka och göra affärer.
Han menar dock att situationen förbättrats under senare år i takt med att den kinesiska personalen får högre löner.
Hur ska man agera om man inte kan få en affär på ett annat sätt än att muta?
– Jag tycker man ska vänta till marknaden är mogen. Det är en tuff rekommendation men det är den enda rätta. Kan man inte sälja med vanliga argument är inte marknaden mogen för produkterna. Man ska också jobba väldigt mycket med företagets värderingar och företagets kultur.
Fotnot: Bertil heter egentligen något annat.
• TIPSA OSS! Har du en historia att berätta om svenska mutor utomlands i vår serie ”Blågula mutor”? Har du eller ditt företag tvingats betala ”kickbacks” och medverkat till korruption? Mejla tipsa@svd.se. Du kan även skicka ett krypterat mejl – en extra säkerhetsgaranti.
Blågula mutor: Hela granskningen
