I bland är det lätt att förledas av den närmast abstrakta sifferexcercis som genom krisåren fått beskriva Greklands finansiella vedermödor. En färgglad stapel i börsbolaget Coca-Cola Hellenics senaste årsredovisning gör det lättare att förstå. Bolaget, som årligen buteljerar över 2 miljarder flaskor läsk och vatten, gick i fjol in i väggen.

– Statens åtstramningspolitik och högre arbetslöshet har tärt på kundernas framtidstro, samtidigt som många tyngs av svåra likviditetsproblem, skriver bolagets vd Dimitris Lois, och förklarar varför 2011 blev ett osedvanligt dåligt år.

Atenbörsen kan våren 2012 se tillbaka på en närmast oöverträffat dålig utveckling.

Sedan 2007, då Grekland vände tillväxt mot recession, har landets generalindex fallit med närmare 90 procent.

En stor del av kursfallet kan tillskrivas Coca-Cola Hellenic, som bildades år 2000 efter en fusion mellan Coca-Cola Beverages och Hellenic Botteling Company. Med en omsättning på nästan 7 miljarder kronor står bolaget för nästan 30 procent av Atenbörsens generalindex, en sammanvägning av 60 olika bolag. Bolagets aktiekurs har på fem år fallit med 70 procent, och index har följt med ned i bråddjupet.

Läs mer:

• Så regerade världens börser på valet.

• Chatt: Frågor och svar om Greklandskrisen.

Efter läskedrycksföretaget och dess ohotade dominans är det finanssektorn som väger tyngst på den grekiska börsen, där nationalklenoden National Bank utgör en mycket talande reflektion av landets vändning från ”boom” till ”gloom”. När bolaget, på börsen sedan 1880, lade 2006 års räkenskaper till handlingarna, såg bankledningen tillbaka på ett rekordår.

”Fjolårets oöverträffade prestationer utgör ett kvitto på vår sunda strategi i Grekland med omnejd, och understryker vår hängivenhet att leverera värde till våra aktieägare”, skrev Takis Arapoglou, bankens ordförande, i ett korthugget meddelande till omvärlden.

Tio månader senare träffade bankens aktie toppnoteringen på 47 euro. I dag, knappt fem år senare, handlas aktien för 1,50, och som tungviktare i Atenbörsens index har National Bank lämnat djupa avtryck.

Mycket av National Banks problem är direkt avhängigt den statsfinansiella krisen, där Greklands åtstramningspakt med den internationella förhandlingstrojkan innebar långtgående skuldnedskrivningar. För National Bank resulterade uppgörelsen i en engångskostnad motsvarande 75 procent av bankens obligationsportfölj, vilket kostade aktieägarna nästan 11 miljarder euro, mer än tio gånger 2006 års rekordvinster.

Men trots att Atenbörsens bolag sett aktiekurserna sjunka som bojstenar, är lönsamheten i åtskilliga börsbolag relativt god. Coca-Cola Hellenic, som exempel, hanterar samma volymer som före krisen, och trots den kraftiga lönsamhetsförsämringen kan bolaget visa upp en nettovinst motsvarande över 15 procent av omsättningen.

Det cypernregistrerade spelbolaget Opap är ett annat exempel, som med en omsättning på drygt 4 miljarder kronor på sportbetting och lotterier uppnådde en nettomarginal på 12 procent.

Omsättning och nettovinsten är lika stor i dag som 2006, men trots detta har bolagets aktiekurs fallit från 26 till 4 euro. För den aktieintresserade motsvarar det 2,5 gånger fjolårets nettovinst. Motsvarande nyckeltal för det svenska spelbolaget Betsson är cirka 15, en jämförelse som bör tas med en nypa salt, men som ändå understryker milsvida värderingsskillnader.

Här finns också det grekiska oljebolaget Motor Oil, ett företag som förvisso sett en halverad vinstmarginal under krisåren, men som samtidigt fördubblat sin försäljning. Vinsten, runt 140 miljoner euro per år, överskuggas dock av en aktiekurs som sedan 2007 fallit med nästan 75 procent.

Ironiskt nog har kursfallen på Atenbörsen slagit hårt även mot börsoperatören själv, Hellenic Exchanges. Bolaget, vars aktie handlas på Atenbörsen, har på grund av de fallande börskurserna sett kraftigt fallande intäkter, och liksom börsen i övrigt sett sin aktie falla handlöst. På måndagen handlades aktien för drygt 2 euro, jämfört med 24 euro i januari 2008.