Börsbolagen blir inte ensamma om att påverkas om regeringen inför lagstadgad styrelsekvotering. Det uppger Catarina af Sandeberg, doktor i juridik och ansvarig för att ta fram ett lagförslag om könskvotering i bolagsstyrelser. Upp till 700 bolag i ”allmän ägo” väntas omfattas av en eventuell lag.

Det var i början av juni i år som justitieminister Thomas Bodström uppgav att ett lagförslag skulle tas fram som kräver att kvinnor utgör minst 40 procent av ledamöterna i de ”stora aktiebolagens” styrelser. En vecka senare utfärdade justitiedepartementet en promemoria med titeln ”uppdrag om könsfördelning i bolagsstyrelser” som överlämnades till utredaren Catarina af Sandeberg.

– Syftet med detta är att ta fram ett lagförslag vars målsättning är att uppnå minst 40 procent av vardera kön i bolagsstyrelserna. Min uppgift är att ta fram det bästa tänkbara lagförslaget, säger Catarina af Sandeberg och understryker att hon inte behövt ta ställning för eller emot kvotering för att genomföra uppdraget.
Justitiedepartementet promemoria, som SvD Näringsliv har tagit del av, definierar inte vad som menas med ”stora aktiebolag”. I stället ges utredaren stor frihet när det gäller att hitta en lämplig avgränsning.

Dokumentet inleds med ett konstaterande att andelen kvinnor
i bolagsstyrelser är för låg och att utvecklingen mot en jämn könsfördelning går för sakta.
Vidare står det att ”utredaren skall utforma förslag till ändringar i aktiebolagslagen som säkerställer att minst en viss andel av styrelseledamöterna i ett publikt aktiebolag skall vara av vardera könet. En utgångspunkt för arbetet bör vara att denna minsta
andel skall vara 40 procent.”

Catarina af Sandeberg tror att en kvoteringslag är fullt genomförbar.
– Vi har inte kunnat hitta några rättsliga hinder mot ett införande av en regel som syftar till jämn könsfördelning i styrelserna,
säger af Sandeberg som de senaste månaderna inhämtat kommentarer från olika parter, från
genusforskare till fackföreningar och näringslivets parter.

Enligt dokumentet ska lagförslaget ”förutom de publika aktiebolagen, avse de privata aktiebolag som utredaren anser bör omfattas med hänsyn till syftet att öka jämställdheten i näringslivet.” Publika aktiebolag kännetecknas av att de kan vända sig till allmänheten för att anskaffa kapital. Utredaren ombedes föreslå ”en lämplig avgränsning för tillämpningsområdet”.
Catarina af Sandeberg har ännu inte beslutat hur denna avgränsning bör se ut.
Men hon indikerar att det ska röra sig om fler än de knappt 250 börsnoterade bolagen i Sverige. Ett antal bolag i ”allmän ägo” bör rimligen också omfattas, menar hon.

Begreppet ”allmän ägo” är svårdefinierat. Gränsen kan lika gärna dras vid 200 aktieägare som vid 50. Catarina af Sandeberg vill inte ge en exakt siffra men bjuder ändå på en fingervisning på vilka bolag som bör omfattas av en eventuell lag:
– Om gränsen dras vid företag med minst 100 ägare rör det sig om cirka 500 företag i Sverige totalt, säger hon.
En tänkbar yttre gräns för lagen är enligt Catarina af Sandeberg cirka 700 bolag i allmän ägo. Ett lagförslag ska enligt justitiedepartementets promemoria redovisas senast den 1 juni 2006, i god tid innan valet.
– Av trycktekniska skäl måste vi vara klara redan i mars, säger Catarina af Sandeberg.